Moderna skolbibliotek i fokus på Lycksele-konferens

Under det senaste året har Skolverket arrangerat en lång rad konferenser inför den nya skollagen som träder i kraft i år. En vanligt ställd fråga när kravet på skolbibliotek kommer på tal är "Räcker det med att googla?". Förmodligen ställs frågan av personer som enbart ser skolbibliotek som en utgiftspost och skulle svaret på frågan vara ja så behöver inte kostnaden för skolbibliotek bli särskilt hög. Den 10-11 maj 2011 arrangerade MediaCenter i Västerbottens län och Skolbibliotek Norr en välbesökt tvådagarskonferens i Lycksele, vars syfte bland annat var att bevisa att det inte räcker med att googla, lite större krav ställer nog den nya skollagen. De inbjudna föreläsarna fick presentera sin syn på vad ett modernt skolbibliotek kan bidra med. Jag har skrivit en längre artikel om konferensen till SkolbibliotekÖsts medlemstidning Östanvinden, men här kommer en sammanfattning av konferensens huvudpunkter och presenterade projekt.

Kurs- och ämnesplaner bästa utgångspunkten
Lgr11 och Gy2011 är ett smörgåsbord för skolbibliotekarier, tycker undertecknad och det fastslog jag också under mitt anförande på tisdagsmorgonen. I de nya kurs- och ämnesplanerna står hur mycket som helst om informationssökning och källkritik. Jag berättade också att Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek inväntar Skolinspektionens definition av begreppet skolbibliotek.
Jan-Anders Andersson, f d rektor, initiativtagare till projekt Helvetesgapet och numera verksamhetsområdeschef för förskola och skola på Tjörn, pratade om skolbibliotek ur ett skolutvecklingsperspektiv. Som skolbibliotekarie bör du alltid utgå alltid från uppdraget att väcka lust att läsa, söka och förmedla. Det handlar inte om biblioteket utan om elevens måluppfyllelse! Det är inte svårt att hitta passager i Lgr11 och Gy2011 som stödjer skolbibliotekstanken, lär er läroplanen utantill, uppmanade Jan-Anders.

Kompetens att arbeta med analoga, digitala och sociala medier
Ett tämligen nytt och spännande område för skolbiblioteken är sociala medier. Andreas Skog från MediaCenter i Västerbottens län använde färsk statistik för att visa vilken genomslagskraft som finns hos sociala medier, han uppmuntrade skolbibliotekarierna att använda Wikipedia, Qwiki och liknande tjänster tillsammans med elever. Vicky Uhlander, barn- och skolbibliotekarie i Umeå, presenterade ett mer analogt perspektiv när hon berättade om hur hon arbetade med att diskutera skönlitteratur med barn och unga utifrån bokomslag, titel, förord, baksidetext, citat ur recension med mera. Det var ett av de bättre tipsen jag har hört om hur man kan arbeta med skönlitteratur och källkritik.

Dag 2 inleddes med att Alma Taawo presenterade Länkskafferiet. Hon berättade den numera kända nyheten att tjänsten flyttar över till Umeå Universitet. Den nuvarande webbadressen kommer att fungera året ut. Jenny Engström visade MediaWebben, ett digitalt skolbibliotek som vänder sig till lärare och elever i Västerbottens län. Här finns olika stadieingångar: F-3, 4-6. Användaren kan välja stadium och ämne och därefter få förslag på användbara resurser/länkar, som är helt anpassade efter skolans ämnen

Krister Widell, konsult inom digital infrastruktur och medier, höll i konferensens näst sista pass. Det handlade om skolbibliotekens utvecklade roll i ett digitalt samhälle. Uppgiften att organisera och klassificera digitala lärresurser är självklar vid sidan av de mer traditionella uppdragen att förmedla läsupplevelser och informationskompetens. It-system och databaser dras fortfarande med dåliga söksystem, outvecklade samsök och låg användning av metadata. Här borde skolbibliotekarier kunna bidra mer. Kompetensen finns inom yrkeskåren, men skolledare och beslutsfattare känner sällan till det.

Det räcker inte att googla
Avslutningsvis rapporterade Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen och projektledare för Läsundervisningen i svenska, från myndighetens arbete med att ta fram en definition av begreppet skolbibliotek. Skolinspektionen har tillsatt en grupp som granskar skollag (inkl förarbeten), skolförordningar och, vad gäller skolbibliotek, också bibliotekslagen. Gruppens arbete blir klart under sommaren, men några slutsatser vågade han avslöja redan nu:

• Varken i skollag eller förarbeten står något om personal
• Varje skolenhet/skola skall ha ett skolbibliotek, vilket i praktiken betyder att eleven skall ha tillgång till ett bibliotek i sin skola eller i skolans omedelbara närhet
• Biblioteket ska användas kontinuerligt i undervisningen
• Om ej i närhet, om ej används kontinuerligt, alltså inget skolbibliotek

Hur granskning eller tillsyn av skolbibliotek kommer att gå till eller när det startar kan Skolinspektionen i dagsläget inte svara på, men inte lät det på Kjell som om det skulle räcka att googla.