SkolbibliotekÖsts blogg

Ett porträtt av Anne-Marie Körling

2011-12-06T10:38:00.005+01:00

Jag kan nog inte riktigt beskriva vad Anne-Marie Körling betytt och betyder för mig men att hon puttat på mina tankar, berört, stört och visat omtanke för mig det vet jag. I januari kommer hennes bok "Nu ler Vygotskij " Till dess kan vi läsa om hennes tankar kring bibliotek och läsning i det här inlägget.

1. Vad gör du/vem är du?

Om man ska beskriva mig blir jag orolig. Om jag ska beskriva mig själv får jag det svårt. Jag vill inte bli inringad. Jag vill hellre bli utringad. Men så fungerar inte vi människor. Vi vill ringa in, sätta ord på, skapa gemenskap med. Jag är Anne-Marie Körling. Jag tycker om ord. Jag tänker att jag kan vrida och vända på dem. Jag ärvde trudilutter från min farfar, en stor portion nyfikenhet av min pappa, en dos av ord och meningar av min mamma och så alla syskon som hade sina egna alfabet och for iväg på sina begreppsutflykter. I min barndomsvärld fanns en boktokig farbror. Han försåg mig med böcker. Det höglästes i min barndoms värld och min bror spelade på in gitarr och sjöng för mig och min bror om Josefin som satt på havets botten och sydde på sin symaskin. Jag tyckte så synd om henne. Så var det med inlevelsen. Min mamma köpte böcker som hon berättade var absolut inte för mina ögon. Jag förstod inte att hon så noga förklarade vem författaren var och vad boken hette för att sedan liksom gömma den undan för mig. Att det var ett läsknep förstod jag många år senare. Många, många år senare.

Jag har ett förflutet i musikbranschen. Men jag läste min första bok om barn då jag var 13 år. Och har väl sedan dess fördjupat mig i lärande, psykologi och pedagogik. I somligt är jag utbildad, i somligt är jag autodidakt. Som lärare fann jag yrket. Och att vara en del av människors lärande är nog det roligaste och mest utmanande jag har fått uppleva. Om detta har jag sedan talat. Jag talar om elevens lärande. Ur ett klassrumsperspektiv. Jag är aldrig någonsin färdiglärd. Böckerna jag lär ur måste jag läsa om och om igen. Omläsning är något underskattat, bortglömt och försvunnet. Låt oss läsa om och om igen.

2. Vad tänker du om läsning?

Jag försöker famna vad läsandet är. Det är så olika beroende på vem jag är då jag läser. Jag läste många stora författare då jag var ung. Då förstod jag litteraturen på ett sätt, idag läser jag om och inser att jag förändrats och läser därmed en helt annan text. Jag undrar om vi därför någonsin kan skriva ut oss själva ur boken, kanske hellre skriva in oss. Jag tycker om att läsa om. Det borde vi kanske tala mer om. Omläsningen. Jag läste Pär Lagerkvist Gäst hos verkligheten då jag var mycket ung. Jag läste om den som mycket äldre och förstod den ur ett helt annat perspektiv. Men jag tror inte på åldersbundet läsande. För oavsett om jag inte förstod vad Pär Lagerkvist skrev då jag var för ung så förstod jag tillräckligt mycket för att bli berörd. Sådant tänker jag mycket på. Det att texter berör oss och under mycket lång tid. Kanske under en hel livstid.

Barn behöver böckerna, kanske hellre berättelserna. Och de behöver någon som läser ut berättelserna ur böckerna. Jag tror på högläsningens absoluta dragningskraft in i den självständiga läsningen. Den yttre rösten, den mänskliga rösten som kanske är en mamma, en pappa, en bibliotekarien, en lärare som generöst delar med sig av sin läsförmåga. Jag tror vi ska ge barnen människan i boken. Den vi blir ihop. Tillsammans!

Jag har många tankar om läsning. Det är en evig fråga om läsningen och vad läsning är och kan vara. Det handlar i djupet om demokrati. Att få bli läsande. Att få ingå i text. Att få uppleva andras språk, känna, delta och kliva in i ett lekområde där text möter fantasi och inlevelse. Jag minns en barndoms text. Jag återvände till den som vuxen. Blev så besviken. Så få ord. Så korta meningar. Så lite var det på pappret. Så mycket var det jag själv skapat kring texten. Jag insåg att man som läsare är mer än bara orden trogen. Man är sig själv närmast. Orden får olika betydelser beroende på den som läser texten. Den text jag minns var Astrid Lindgrens kapitel ur Alla vi barn i Bullerbyn, det där Olle fick en hund. Jag läste kapitlet om och om igen. Skrev in mig med min längtan. Jag ville också ha en hund. Astrid Lindgren skrev mästerligt med rika möjligheter till eget tänkande. Som om hon lämnade rader för mig att skapa och kliva in i texten med.

Läsning är kommunikation. Kommunikation mellan olika tider, generationer, kulturer, mellan dig och mig. Jag kan vara ensam med en diktrad och lyfta ögonen från texten och se min verklighet fördjupad och förklarad. Texten skriver både in sig och genom den skriver jag ut mig. Blir till.

Jag minns en bok jag fick av min boktokige morbror. Jag ratade den. Då den senare ingick som kurslitteratur på Universitetet läste jag den och en hel drömvärld öppnade sig inom mig. Jag drömde boken varje natt. Det finns ingen ålder för litteratur. Vi borde inte åldersanpassa litteratur. Kanske vi skulle högläsa barnlitteratur för den gamla på ålderdomshemmen, återknyta till minnen via boken?

Att se elever bli läsande är något stort. Läsande blir man också genom att delta i muntlig text. Jag tror att läsandet hör samman med gemenskap med texten. En lärare måste låta eleverna möta text i muntlig form så ofta det någonsin går. Skolan ska vara generös säger Läroplanen. Att högläsa är att ge språk, innehåll, sammanhang och mening. Det krävs av läraryrket att man förstår och fullt ut accepterar att man är viktig och en utgivare av begrepp som inte används i vardaglivet...

3. Vad tänker du om bibliotek?

Bibliotek! Denna plats för böckerna. Jag tror att framtidens bibliotek är en polerad kärna för samtal, kommunikation, delandet och gemenskapandet. Jag tror att vi kommer att vilja träffas och platser där vi kan mötas blir betydelsefulla och viktiga. Jag tror inte att biblioteket kan försvinna - snarare tvärtom. Som barn var jag en liten läsare som smög omkring på mitt bibliotek. Jag läste väldigt mycket. Jag fann att de som arbetade på bibliotek inte betraktade mig utifrån min ålder utan mer utifrån mitt läsande. Jag bemöttes alltid med respekt och som en jämställd person. Jag delade något med de andra på biblioteken. Den respekt jag bemöttes med tänker jag hörde ihop med min rätt att vara en individ i samhället. Jämställd.

Ett bibliotek i det yttre blir ett bibliotek i det inre. Jag har inte bara ett inre ordförråd utan ett inre bibliotek. Och som ord, meningar och litteratur kommer de in genom det yttre. Vi behöver varandra för att skapa språk. Vi behöver bibliotek för att kommunicera med inbundna texter och texter som aldrig någonsin kunde hitta en läsare om det inte handlade om någon som varsamt erbjöd en textrörlighet. En dans mellan titlarna på biblioteket. Vem kan göra den? Bibliotekarien. Så tänker jag.

//Cecilia Bengtsson bad Anne-Marie Körling att skriva, stort tack Anne-Marie för att du delar med dig av dina tankar.

Bilder från Bibmeet 2011

2011-11-24T20:50:00.014+01:00

Drygt 60 skolbibliotekarier träffades den 23/11 för ett Bibmeet med syftet att dela med sig av sina erfarenheter under 4 eller 8 minuter. Mat och mingel bjöds det också på.

Elisabeth Söder från medioteket har lagt ner ett stort jobb för att arrangera Bibmeet tillsammans med SkolbibliotekÖst. Nedan presenteras bara några av kvällen alla ypperliga presentationer som under nästa vecka läggs ut på vår wiki med mera.

Poetry Slam och pedgogisk metod kring informationssökning med Theres Lindskog och hennes kollega från Thorildsplans gymnasiet.

Bjud in dig själv säger Elin Lucassi från Farsta gymnasiebibliotek och hitta de intresserade lärarna på skolan så blir det ringar på vatteneffekt kring samverkan.

Nackas gymnasiebibliotekarier Maria och Elisabeth berättade om hur de använder smartboarden i sitt skolbibliotek. De konstaterar att det är användbart verktyg för ett förändrat arbetssätt och att det passar bra i ett lärande där eleverna har varsin dator.

Under kvällen twittrades det aktivt och twitterväggen rullade under hela kvällen.

Anette Holmqvist från skolverket summerade kvällen på ett suveränt sätt kring alla godbitar från verksamheterna och jag tror att vi alla gick från Bibmeet med en härlig känsla och inspiration.

Skolbibliotek.se på skolforum dag 2 & 3

2011-11-03T18:53:00.011+01:00

Dag två och tre var det full rulle i montern och vi hade tre kom och träffa tillfällen.
Ulrika Jonson, e-mentor på pedagogiskt center i Södertälje som pratade om synergierna mellan skoldatatek, skolbibliotek och specialpedagogik. I kommande nummer av Östanvinden finns en miniintervju med Ulrika Jonson.

Varje år delar Datorn i utbildningen ut Guldäpplen och jag och Anita Höglund var med på prisutdelningen. Guldäpplejuryns särskilda pris fick Gunilla Almgren Bäck. Hon har arbetat i många år som specialpedagog i Mölndal, och är numera även på GR Utbildning. Gunilla samarbetar med en skolbibliotekarie kring ett projekt för digitalt berättande med år 1 och 2. Läs hela artikeln om Gunilla i senaste numret av Dat orn i utbildningen

Guldäpplevinnaren blev Marie Andersson, även kallad öpedagogen, hon är yrkesverksam lärare mm. på Gotland och har b.la gjort projektet Detektiven Emil och vi

Eva-Lisa Sirén delar ut guldäpplet till Marie Andersson

I montern hade vi också besök av Catrin Eriksson, skolbibliotekschef i Linköping där det finns 10 stycken fokusbibliotek, bemannade till 100% av skolbibliotekarier ochde är väl föränkrade i barn- och ungdomsnämnden. I kommande nummer av Östanvinden finns en miniintervju med Catrin Eriksson.
Dag tre gästade Per Falk, ikt-pedagog och vinnare av innovationspriset i Nacka vår monter. Läs med om Pers spännande, nytänkande och reflexioner kring en skola/ett lärande där skolbiblioteket spelar en nyckelroll på hans egen blogg.

Birgitta Alm bemannar montern.

Christer Holmqvist

Tack alla ni som besökta vår montern och pratade skolbibliotek!

Idag på Skolforum...

2011-10-31T23:19:00.001+01:00

Under första dagen i Skolbiblioteksmontern på Skolforum fanns representanter från SkolbibliotekÖst och skolbibliotekarier från Stockholmsområdet! Besökare kunde även träffa Lisa Roos och Hanna Johansson (undertecknad) från nätverket NIK. Det fanns även möjlighet att uppleva andra trevligheter - som att prata Twitter med Sofie Nilsson från Blackebergs gymnasium, hälsa på bibliotekarierna från Årets skolbibliotek 2011, diskutera skolbiblioteksrelaterat med Kolla källans Anette Holmqvist, prata om digitala lärresurer med Stefan Pålsson eller om nätverket Dela med Alma Taawo. Själv hann jag även med att vandra runt bland montrar och förlag tillsammans med en liten tjej som var vid mycket gott mod! Jag dokumenterar med några bilder från dagen - och passar på att be om ursäkt då jag är en mycket ovan användare av mobilkamera....

Vi finns i monter C12:48

Anita Höglund från SkolbibliotekÖst som har jobbat intensivt med den fina montern var på plats hela dagen!

Alma Taawo och Stefan Pålsson från Dela

Barnens Bibliotek var som vanligt på plats på Skolforum

Vissa besökare var väldigt glada över att få röra lite på sig

Läromedelsförlagen är bra på att kommunicera sina budskap

På plats i skolbiblioteksmontern!

2011-10-31T15:44:00.000+01:00

Skolbiblioteksföreningarna på skolforum

2011-10-27T20:55:00.003+02:00

Nästa vecka är det dags för skolforum i Stockholm och skolbiblioteksföreningarna deltar i år med en egen monter, C12:48 är monternr.

Under de tre dagarna som mässan pågår är montern bemannad och dessutom har vi dagligen "Kom och träffa" Här är de programmet:

Måndag 31/10

Kl.11.00 Nätverket för informationskompetens

Lisa Roos, skolbibliotekarie på Rosendalsgymnasiet i Uppsala & Hanna Johansson, skolbibliotekarie på Enskilda gymnasiet i Stockholm berättar om NIK.

Kl. 14.00 Årets skolbibliotek 2011

Norra Fäladens skolområde i Lund. Skolbibliotekarierna Klara Önnerfält och Lotta Davidsson- Bask finns på plats i montern.

Flera intressanta personer kommer att dyka upp i montern under mässdagarna bl a Ann-Marie Körling , välkänd bloggare, pedagog och författare.

Håll utkik i montern för aktuell info.

1 november

Kl. 10.00 Ulrika Jonsson, E-mentor med fokus på IKT och specialpedagogik vid Skoldatateket, Pedagogiskt centurm i Södertälje

Kl. 13.00 Catrin Eriksson, Skolbibliotekschef i Linköping. Sedan 2007 pågår i Linköping ett stort utvecklingsarbete för att bygga upp skolbiblioteks- verksamheten med fokus- bibliotek.

Under tisdagen dyker Fredrik Ernerot upp i vår monter. Fredrik är ordförande i Skolbibliotek Väst och skolbiblioteksprofil från Göteborg.

2 november

Kl. 10.00 Per Falk, IKT-pedagog och gymnasie- lärare på Nacka gymnasium. Under ett läsår fick hans elever adoptera och bevaka en artikel på Wikipedia. Det är bara ett exempel på alla de innovativa projekt Per driver och i våras fick han Nackas innovationspris.

Varmt välkomna till vår monter om ni besöker skolforum!

//Cecilia Bengtsson

Konferensen skolbibliotek 2011

2011-10-16T09:56:00.019+02:00

Den 13-14/10 genomfördes konferensen skolbibliotek 2011. Cirka 100 personer deltog på det två fullspäckade, inspirerande och tankeväckande dagarna. Moderator var Anette Holmqvist, skolv erket

Monica Johansson från BHS inledde dag 1 och hon gav en fördjupad förståelse och aktuell nulägesbeskrivning kring skolbibliotekens uppdrag i skolan, möjligheter med nya läroplanerna och det digitala verktygen. Det var också bra att hon gick igenom den forskning kring skolbibliotek som gjorts och som delvis fortfarande är aktuell till exempel Louise Limbergs forskning. Projekt EXAKT är en pågående och intressant treårig studie kring formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande

Monica Johansson

Zinaida Hodcik och Henrik Widaeus från Södertälje kommun berättade om de förändringsarbete som genomförts på bland annat Wendela Hebbe gymnasiebibliotek de senaste åren. Bland annat så har man gallrat cirka 13.000 medier. En medvetenhet och ett tänkande kring skolbibliotekets uppgifter och möjligheter har skapat ett skolbibliotek med en dynamisk lärmiljö. Zinaida Hodcik använder även olika sociala medier i sin verksamhet t.ex. youtube. Henrik Widaeus har ett förfluten som skolbibliotekarie, numera är han chef på pedagogiskt center i Södertälje. Hans presentation handlade om vår förändrade samtid, de digitala möjligheterna i lärandet till exempel jordenruntpåettl äsår som är intressant projekt ur många aspekter och om makt, identitet och lärande. Henrik resonerade kring vilka funktioner och roller en skolbibliotekarie har och enligt honom är de många så han uppmanade oss att ta för oss och se möjligheterna eftersom ett skolbibliotek har en lite mer fri ställning i skolan än vad till exempel lärarna har.

Zinaida Hodcik

Kjell Ahlgren från skolinspektionen är numera en kändis inom skolbiblioteksvärlden och på ett opretentiöst men ändå med tyngd redogjorde han för vilken syn och tankar skolinspektionen har kring skolbibliotek. De informationsblad som skolinspektionen publicerat ger riktlinjer och Alhgren poängterade återigen att det inte räcker med en hylla med böcker för att vara ett skolbibliotek.

Kjell Ahlgren

Rektor Edward Jensinger från Pauligymnasiet i Malmö höll en presentation med sina två skolbibliotekarier kring deras tankar om skolbiblioteket som en integrerad del i undervisningen De har steg för steg kommit långt i processerna och fokus är på elevernas måluppfyllelse och kunskapsutveckling.

Pauli gymnasiums mediotek presenterar sin verksamhet

Sista talarna dag ett var jag och Seija Eriksson från skolverket. Vi talade om vikten av att kommunicera sina verksamheter. Seija gick igenom hur man skriver en kommunikationsplan, vilka delar som ska finnas med och så vidare medan jag gav konkreta exempel på hur vi på Ekerö arbetat med att synliggöra våra skolbibliotek.

Dag två av konferensen hade också ett fullspäckat program, tyvärr deltog jag inte själv men ger här en kort resumé med hjälp av twittertweets från dagen. Bibliotekarierna på Adolf Fredrik presenterade sin verksamhet. Hanna Johansson, gymnasiebibliotekarie på Enskilda gymnasiet höll en konkret presentation om om sociala medier och källkritik och exempel på hur man kan arbeta källkritiskt och med informationskompetens

kring sociala medier. Här finns Hannas presentation

Annika Löthagen, utvecklingspedagog, Botkyrka kommun pratade Effektiv språkutveckling i ett mångkulturellt samhälle och tog upp viktiga aspekter kring läsning.

Håkan Fleischer är doktorand i pedagogik vid högskolan i Jönköping gav en föreläsning kring varför skolbibliotekskompetens behövs och särskilt när skolorna satsar på en dator till varje elev. Här är Håkan Fleischer blogginlägg om hans presentation.

Sist talade Tomas Barth om att Få det viktigaste gjort med mera.

Det kändes som att deltagarna var nöjda med de två fullspäckade dagarna och att det blev många härliga dialoger och möten mellan skolbiblioteksfolk på pauser och luncherna.

Lunchmatsalen

Läs mer: Framsidan skrev följande inlägg från konferensen De bygger vägar in i framtiden – Skolbibliotek 2011

//Cecilia Bengtsson, fd skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun, numera utvecklingsledare på regionbibliotek Stockholm.

Ingrid Bergenudd fick Christer Holmqvist-stipendiet

2011-10-02T21:23:00.006+02:00

För andra gången delar SkolbibliotekÖst ut de stipendium som inrättades till Christer Holmqvists ära när han avgick som ordförande i skolbibliotek öst 2010.

Ingrid Bergenudd har länge varit verksam på Kärrtorps gymnasiebibliotek och har under en lång tid byggt upp en bra verksamhet med elevernas lärande i fokus. Därtill är Ingrid alltid generös med att dela med sig av sina erfarenheter och kloka tankar kring skolbibliotek. I skolbibliotekÖst har Ingrid varit med sedan föreningen bildades.

Priset delades ut på SkolbibliotekÖsts årsmöte och motiveringen löd:
" Priset tilldelas Ingrid Bergenudd för hennes insatser för elever lärare och bibliotekarier.

Med positiv inställning, torr humor och stort engagemang har hon kunnigt och osjäviskt stött och inspirerat elever och kollegor under hela sin yrkesverksamma tid."

Skolbiblioteksmonter på Skolforum – vill du vara med?

2011-08-28T21:49:00.002+02:00

Skolbiblioteksföreningarna kommer att ha en monter på Skolforum 2011 (31/10-2/11).
För att det ska fungera behöver vi vara flera skolbiblioteksintresserade som är med och förbereder montern och som kan vara med och bemanna den under mässdagarna.
Vi behöver tre arbetsgrupper; bemanning och bemötande, kommunikation och marknadsföring samt inredning och innehåll i montern.
I montern behöver vi vara flera som kan bemanna under de tre dagarna mässan pågår och diskutera skolbiblioteksfrågor med mässbesökarna.

Mejla mig vilken arbetsgrupp du vill vara med i och/eller när du kan vara med och bemanna montern samt dina kontaktuppgifter. Hör av dig snarast eller senast 10 september. Min mejladress är: anita.hoglund@mhdata.nu

/Anita

Kalendarium för hösten 2011

2011-08-28T20:39:00.006+02:00

En massa saker kring skolbibliotek händer i höst, här är ett axplock!

Bok & Bibliotek 2011
22-25 september, 2011
Svenska Mässan, Göteborg

Skolbibliotek 2011
13-14 oktober, 2011
Teknologiska Institutets Utbildningscenter, Sthlm
Mer info:

Skolforum 2011 där skolbiblioteksföreningarna deltar med en monter.
31 oktober-2 november, 2011
Stockholmsmässan, Älvsjö

Mötesplats Skola 2011
Svenska Mässan, Göteborg
31 oktober-1 november,
Svenska Mässan, Göteborg

Bibmeet på medioteket den 23 november. Skolbibliotek Öst och medioteket arrangerar den här kvällen.

Övriga kalendarier:
Svenska Barnboksinstitutet (SBI)

Svensk biblioteksförening

Regionbibliotek Stockholm

Datorn i utbildningen (DiU)

Höstterminsdax och en sommarsummering

2011-08-13T22:06:00.006+02:00

Höstterminen är snart här och första veckorna i skolbiblioteken brukar vara intensiva. Här kommer en summering över intressanta blogginlägg och artiklar som publicerats i sommar.

1. I juni publicerades en PISA-rapport om digital läsförståelse. Stefan Pålsson skriver i sitt inlägg "Den digitala läsförståelsen blir allt viktigare" om rapporten och en slutsats är att det inte räcker med en traditionell läsförmåga utan att den digitala läsförmågan inrymmer så många viktiga delar men för att få en god digital läsförmåga måste man även ha en god traditionell läsförmåga. Det finns många fler intressanta inlägg som kommit på omvärldsbloggen under sommaren till exempel en rapport från Almedalsveckan om skolans pedagogiska it-utveckling.

2. I juli lanserades Goggle+ och en hel del har anslutit sig. Google+ är ett forum för kommunikation, omvärldsbevakande och nätverkande och jag kan se nyttan av att använda google+ för frågor och ämnen som kräver mer utrymme än vad twitter erbjuder. Jan Svärdhagen vid Högskolan i Dalarna gör en läsvärd analys av nyttan av Google+ i inlägget "Google+ växer snabbt och är intressant"

3. Svenska dagbladet publicerade en artikel om Bibliotek och mångfald och där en intervju med bibliotekarie Nino Dawood finns med. Jag tycker att så många viktiga och väsentliga tankar fångas i artikeln.

4. På bloggen Bokens framtid kom ett inlägg apropå Erik Schuldts mfls. bok om internets och kulturens framtid. Intressanta reflexioner kring internet och vad det innebär för mänskligheten kommer fram i inlägget och med ett skeptiskt förhållningssätt.

5. Alistair Creelman som arbetar med flexibelt lärande vid Linneaus universitet och bland annat bloggar bland annat på Flexspan har skrivit flera intressanta inlägg i sommar och i inlägget "Studenter inte så teknivana som vi tror" belyses behovet av att integrera IKT ännu mer i lärandeprocesserna.

6. Björn Kindenberg, lärare skriver klokt om hur han förberett sig för att möta sina elever i år 5 och prata om sommarens händelser bland annat i Norge i sitt inlägg

7. En hel del spännande kommer att hända i höst bland annat Edcamp på skolforum vecka 44, läs mer här för att få veta vad det innebär.

8. Och för er som inte redan följer Kö rlingsord så finns det massor av intressant, viktigt och tankeväckande inlägg att ta del av på Anne-Marie Körlings blogg.

Fler intressanta saker har naturligtvis kommit i sommar men det här var min summering.

Text och foto: Cecilia Bengtsson

Sommarblogguppehåll

2011-07-02T21:35:00.009+02:00

NU gör vi uppehåll och återkommer i mitten på augusti igen. Bjuder på ett par bilder från skolbibliotek Östs våravslutning då vi besökte Västertorp och fick en visning av alla skulpturer som finns runt omkring i Västertorp.

Christer Holmqvist var vandringens ciceron.

Skulpturerna utanför simhallen i Västertorp

Anette Holmqvist framför en staty i Västertorp

//Cecilia Bengtsson

Att läsa en bok är som att spela ett dataspel utan knappar

2011-06-30T10:38:00.010+02:00

SkolbibliotekÖst är mycket stolta över att få publicera ett gästinlägg av Anne-Marie Körling, prisbelönt lärare, författare, föreläsare, bloggare, twittrare och mycket mera. Vi rekommenderar dig verkligen att följa Anne-Maries tankar om elever, lärande, lärare, läsning, källkritik, skola och pedagogik i bloggen Körlingsord. I höst utkommer Anne-Marie Körling med boken "Nu ler Vygotskij" med förord av Sven-Eric Liedman. Njut nu av detta gästinlägg där Anne-Marie reflekterar kring bokens och bibliotekens varande i en digitaliserad skola och värld:

En av mina elever sa en gång:

- Att läsa en bok är som att spela ett dataspel utan knappar!

Många talar om bokens död. Att det framtida skulle betyda att allt läses på nätet. Så förklaras också mänskligt umgänge. Som om nätet, datorn och möjligheterna kunde ersätta det mänskliga. Boken kan jämföras med det som är där utanför. Utan att konkurrera med medierna och dess betydelse tillför det mänskliga mötet utanför nätet något med det som sker på nätet. Vi samlas och möts. Fler möten äger rum på grund av nätverksamheten. Boken har också sin plats. En given plats. Utan boken, utan biblioteket, utan bokhandeln skulle det bli tomt och kyligt i en värld med yttrandefrihet.

Varför diskuterar vi bokens vara eller inte vara? Är det rädslan för mötet med den digitala verkligheten? Att vi lever i ett alldeles för snävt antingen eller? Är man digital är man inte analog. Framtiden kan vara både och. Att skolan ÄR en plats för boken kan tyckas självklar. Skolan utvecklades kring det skrivna ordet. Skolan utbildar i såväl läsförmåga som i läsförståelse. Det behövs ord, texter, böcker och nät för att utbilda i läskonst. Skolan har också i uppdrag att utveckla elevernas kritiska förmåga men också förmågan att ge sig i kast med svårigheter och krävande möten. Nej boken kan aldrig ersättas av något nät och nätet kan aldrig ersättas med någon endaste bok. Kompletterandets perspektiv kan däremot utvecklas till förmån för individens rätt att läsa.

Och skolbiblioteken då? De kan heller inte ersättas av en datasal. Varför ser vi så snävt på det rumsliga? Varför förkasta nytt för gammalt, gammalt för nytt. Varför inte sammanföra? Ett bibliotek är per definition aldrig bokens plats utan textens och människans mötesplats. Vi kan ta oss till biblioteket via nätet också. Och via biblioteket gå ut på nätet.

Och jag lovprisar skollagen! I den får biblioteket en synnerligen välbehövlig plats, härliga trycksvärta i min analoga skollag. Och vad är det då för bibliotek som skolan kan skapa? Och hur ska den verka i en värld som kräver så mycket av oss människor; digital kompetens och läsförmåga, kontakt och förståelse för källorna, orienteringsförmåga och skumläsartekniker och så den där underbara boken som öppnar sitt innehåll lite mer eftertänksamt och relationsanknytet – den vilar i handen och språket dansar mellan läsare och författare. Jag älskar källan tänker jag då jag håller min bok i handen. Så nära till vattnet.

Skolbiblioteken i ett framtida skolsystem handlar om att skapa ett centrum för skolan. Ett nav att möta texterna i vilken form de än uppträder. Skolbiblioteken är lagstiftade vilket gör att skolbiblioteken inte behöver ursäkta sig eller bli bortorganiserade ur skolor till förmån för annat. Skolan ger därför eleverna boken, texten, konsten och nätet i en kontext. För lek, för lärande, för framtiden. Detta bibliotek ska också verka för lärarnas utveckling, dvs, att skolan behöver ett gemensamt rum för att lära ur. Skolbiblioteket ska vara en mötesplats, dvs, att ge läroplanen och kursplanerna det liv de behöver för att omsättas och skapa lärande.

Boken tycks alltid vara hotad av nätläsningen. Bokhandlarna läggs ned. Nätbokhandeln lever vidare. Och böcker följer med på badstränder och in i skolorna. Skolans betydelse för boken är avgörande. I boken vilar äventyren. Det äventyr som har en början och ett slut. Boken framstår som något stilla i en värld där all text är rörlig. Nätet erbjuder texterna i mångfald. Det är möjligt att klicka sig vidare från en ointressant text till en mer lockande. Det går på en sekund. Att fånga en läsare handlar om att sekundsnabbt erbjuda något intressant. På nätet är det så. Boken har ett annat tempo. Den erbjuder i sitt format en tydlig avgränsning. Det finns en början och ett tydligt slut. Det går heller inte att klicka sig ur boken men det går att vända sida. Författaren får sin tid och sitt utrymme.

Unga läser på ett sätt på nätet. De växer upp med nätläsning. Pojkarna syns framgångsrika i nätläsarkonst. Boken syns inte i händerna på unga människor ännu. Men boken är en egen unik form. Den är i sig ett uttryck. Då nätets texter kan göras oändliga och textrörligheten skapa vägar som knappast i förväg går att förstå eller orientera sig i så verkar boken som en fast punkt där mötet kan ses som en mer privat och förtroget sådant. En bok erbjuder inga klick och i sin egen form kräver boken ett slags överenskommelse med den som håller boken i sin hand – Läs mig – och jag läser dig! Och i boken dyker inte de omedelbara svaren upp. Däremot spänningen att förstå och att just denna förståelse tar sin tid. Bokens pärmar är ramarna för innehållet. Som om boken i sig själv lovade en begränsning – så här stor är jag. Boken är också sinnlig. Den går att beröra, känna och lukta på. Och anteckna i. Som om läsaren erbjöds dialog med ordet.

Och dialogen kan biblioteken utveckla. Jag minns min bibliotekarie då jag var barn. Aldrig någonsin förringades mitt läsintresse, och jag upplevde alltid en slags jämställdhet då jag klev in i biblioteket. Jag var respekterad läsare av de böcker jag läste. Ingen värderade min läsning utan snarare följde den. Det bibliotekarien gav mig var att jag fick bli människa bland texterna. Så biblioteket ska vara bemannat. Det är skolhälsovård och främjar skollagens och läroplanens övergripande syfte – Att skolan ska vara generös!

Orden är alltid viktiga – i vilken form de än uppstår. Ordberikarkonsten kunde vi tala om. Ordtryckarkonsten är dess förutsättning. Att vara människa i orden och med orden – ja sitt eget inre bibliotek. En källa!

Anne-Marie Körling
http://korlingsord.se/
http://twitter.com/korlingsord

En dag om tal och tecken

2011-06-20T10:16:00.005+02:00

Gratis seminarier om Egen nedladdning, teckenspråkig litteratur och framtidens talböcker från TPB.

Torsdagen den 22:a september på Bok & Bibliotek i Göteborg.

Välj själv vilket eller vilka seminarier du vill lyssna på och delta i.

10:00 DAISY Direkt - ett projekt för Egen nedladdning
10:35 Ladda själv - direktnedladdning för gymnasieelever
11:10 Så arbetar Göteborgs stadsbibliotek med Egen nedladdning

LUNCH

13:30 Talboksläsaren - vem är det?
14:30 Ladda ned tecken! Så får man tillgång till den teckenspråkiga litteraturen (programpunkten teckentolkas)
15:30 Bättre förr? Hur biblioteken kan ge service via Internet till äldre IT-ovana talbokslåntagare

Lokal: R22

Mer informatom om programmet hittar du på TPB:s webbplats och i tidskriften Bibliotek för alla efter sommaren.

Alla som besöker Bok & Bibliotek är hjärtligt välkomna!

Anna Gustafsson Chen, TPB

Våravslutning i Västertorp 13 juni 2011

2011-05-26T11:50:00.003+02:00

SkolbibliotekÖsts sedvanliga våravslutning med picknick går i år av stapeln i Västertorp, där vi får en guidad visning bland Västertorps berömda skulpturer. Vår guide för kvällen är Christer Holmqvist, före detta ordförande i föreningen. Efter promenaden, som tar någon dryg timme, äter vi medhavd picknick i det gröna. Vid dåligt väder kan vi istället välja att gå på en av Västertorps båda billiga restauranger. Vi har till exempel Västertorps hjärta, som finns avbildad i boken Svensk maffia i kapitlet om svenska Bandidos.

Medtag: Egen picknickmat och paraply. Bekväma skor och en varm tröja.

Samling: kl.18 utanför Västertorps tunnelbanestation på Störtloppsvägen. Ett

tips kan vara att komma lite tidigare, det finns ett par gulliga affärer i centrum

som kanske är trevliga att besöka.

T-bana: T-bana mot Fruängen, sätt dig längst bak i tåget, kliv av i Västertorp

(bakre utgången om du kommer från stan)

Anmäl till anita.hoglund@botkyrka.se om du kommer.

//Anette Holmqvist

Ung 3.0 i Sandefjord - Bättre sent än aldrig?

2011-05-22T23:26:00.005+02:00

Ung 3.0 är en återkommande konferens i Norge som arrangerats vartannat år sedan 2007. I år var det dags för den tredje omgången under 30-31 mars i Sandefjord. Konferensen handlar om nya medier och ungas medieliv, men riktar sig som jag förstår det mycket till bibliotek, skolbibliotek och lärare. Jag hade förmånen att få delta som föreläsare om Sociala medier och källkritik. Cecilia har roligt nog redan skrivit om föredraget här på bloggen. Men jag passar på att även lägga upp lite egna bilder och reflektioner...
Detta var första gången som jag fick möjlighet att genomföra en föreläsning av detta slag. Så det kändes stort och jag var extremt nervös veckorna innan... Men det var en lärorik erfarenhet på många sätt och jag har många goda förebilder inom området ;-). Stort tack till Anette Holmqvist på Kolla källan som gav mig uppdraget att skriva materialet om sociala medier och stort pepp inför föreläsningen!

Presentationen går att ta del av på Slideshare. Dessutom spelades seminariet in (huva) och filmen ligger ute men troligtvis inte så länge till...

Scenen var snygg och innovativt utformad!

Ungas medieliv är temat


Efter föredraget bjöds på lockande bakverk i en trevlig konferensfoaljé - tyvärr hade jag inte mage nog att smaka vid tillfället ;-)

Jag imponerades av hur proffsigt och genomtänkt konferensen 3.0 var ordnad! Tyvärr hade jag inte möjlighet att ta del av övriga föredrag och seminarier (är föräldraledig under 2011 och reste till Sandeford i sällskap av sambo och två små barn). Men jag hann lägga märke till de yttre ramarna - inte minst den snygga loggan som återkom genomgående på infomaterial och konferrenslokaler. Bra marknadsföringstänk!

Den som vill kan läsa Stefan Pålssons artikel om Ung 3.0 2009 på Omvärldsbloggen.

Hanna, SkolbibliotekÖst och Enskilda gymnasiet

Teachmeet och framtidens lärande

2011-05-21T16:10:00.005+02:00

I veckan genomfördes såväl Teachmeet som Framtidens lärande i Stockholm. För den som vill läsa och veta mer skrev jag ett blogginlägg på Skolbiblioteken Ekerös blogg (skolbiblioteken Ekerö deltog på ett inspirationsmöte om Digitalt lärande hand i hand med informationskompetens på framtidens lärande)

//Cecilia Bengtsson

Moderna skolbibliotek i fokus på Lycksele-konferens

2011-05-16T12:44:00.031+02:00

Under det senaste året har Skolverket arrangerat en lång rad konferenser inför den nya skollagen som träder i kraft i år. En vanligt ställd fråga när kravet på skolbibliotek kommer på tal är "Räcker det med att googla?". Förmodligen ställs frågan av personer som enbart ser skolbibliotek som en utgiftspost och skulle svaret på frågan vara ja så behöver inte kostnaden för skolbibliotek bli särskilt hög. Den 10-11 maj 2011 arrangerade MediaCenter i Västerbottens län och Skolbibliotek Norr en välbesökt tvådagarskonferens i Lycksele, vars syfte bland annat var att bevisa att det inte räcker med att googla, lite större krav ställer nog den nya skollagen. De inbjudna föreläsarna fick presentera sin syn på vad ett modernt skolbibliotek kan bidra med. Jag har skrivit en längre artikel om konferensen till SkolbibliotekÖsts medlemstidning Östanvinden, men här kommer en sammanfattning av konferensens huvudpunkter och presenterade projekt.

Kurs- och ämnesplaner bästa utgångspunkten
Lgr11 och Gy2011 är ett smörgåsbord för skolbibliotekarier, tycker undertecknad och det fastslog jag också under mitt anförande på tisdagsmorgonen. I de nya kurs- och ämnesplanerna står hur mycket som helst om informationssökning och källkritik. Jag berättade också att Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek inväntar Skolinspektionens definition av begreppet skolbibliotek.
Jan-Anders Andersson, f d rektor, initiativtagare till projekt Helvetesgapet och numera verksamhetsområdeschef för förskola och skola på Tjörn, pratade om skolbibliotek ur ett skolutvecklingsperspektiv. Som skolbibliotekarie bör du alltid utgå alltid från uppdraget att väcka lust att läsa, söka och förmedla. Det handlar inte om biblioteket utan om elevens måluppfyllelse! Det är inte svårt att hitta passager i Lgr11 och Gy2011 som stödjer skolbibliotekstanken, lär er läroplanen utantill, uppmanade Jan-Anders.

Kompetens att arbeta med analoga, digitala och sociala medier
Ett tämligen nytt och spännande område för skolbiblioteken är sociala medier. Andreas Skog från MediaCenter i Västerbottens län använde färsk statistik för att visa vilken genomslagskraft som finns hos sociala medier, han uppmuntrade skolbibliotekarierna att använda Wikipedia, Qwiki och liknande tjänster tillsammans med elever. Vicky Uhlander, barn- och skolbibliotekarie i Umeå, presenterade ett mer analogt perspektiv när hon berättade om hur hon arbetade med att diskutera skönlitteratur med barn och unga utifrån bokomslag, titel, förord, baksidetext, citat ur recension med mera. Det var ett av de bättre tipsen jag har hört om hur man kan arbeta med skönlitteratur och källkritik.

Dag 2 inleddes med att Alma Taawo presenterade Länkskafferiet. Hon berättade den numera kända nyheten att tjänsten flyttar över till Umeå Universitet. Den nuvarande webbadressen kommer att fungera året ut. Jenny Engström visade MediaWebben, ett digitalt skolbibliotek som vänder sig till lärare och elever i Västerbottens län. Här finns olika stadieingångar: F-3, 4-6. Användaren kan välja stadium och ämne och därefter få förslag på användbara resurser/länkar, som är helt anpassade efter skolans ämnen

Krister Widell, konsult inom digital infrastruktur och medier, höll i konferensens näst sista pass. Det handlade om skolbibliotekens utvecklade roll i ett digitalt samhälle. Uppgiften att organisera och klassificera digitala lärresurser är självklar vid sidan av de mer traditionella uppdragen att förmedla läsupplevelser och informationskompetens. It-system och databaser dras fortfarande med dåliga söksystem, outvecklade samsök och låg användning av metadata. Här borde skolbibliotekarier kunna bidra mer. Kompetensen finns inom yrkeskåren, men skolledare och beslutsfattare känner sällan till det.

Det räcker inte att googla
Avslutningsvis rapporterade Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen och projektledare för Läsundervisningen i svenska, från myndighetens arbete med att ta fram en definition av begreppet skolbibliotek. Skolinspektionen har tillsatt en grupp som granskar skollag (inkl förarbeten), skolförordningar och, vad gäller skolbibliotek, också bibliotekslagen. Gruppens arbete blir klart under sommaren, men några slutsatser vågade han avslöja redan nu:

Varken i skollag eller förarbeten står något om personal
Varje skolenhet/skola skall ha ett skolbibliotek, vilket i praktiken betyder att eleven skall ha tillgång till ett bibliotek i sin skola eller i skolans omedelbara närhet
Biblioteket ska användas kontinuerligt i undervisningen
Om ej i närhet, om ej används kontinuerligt, alltså inget skolbibliotek

Hur granskning eller tillsyn av skolbibliotek kommer att gå till eller när det startar kan Skolinspektionen i dagsläget inte svara på, men inte lät det på Kjell som om det skulle räcka att googla.

Om boken: Skolbiblioteksutveckling – skolutveckling

2011-05-16T01:08:00.005+02:00

Häromdagen fick jag äntligen Maud Hells bok Skolbiblioteksutveckling – skolutveckling i min hand. Eftersom skolbiblioteken Ekerö skulle vara med i boken var jag extra nyfiken men framförallt såg jag fram emot att få läsa om Ross Todds skolbibliotekstankar. Han är en av världens ledande skolbiblioteksforskare.

Boken har mer än väl levt upp till mina förväntningar. Jag tycker om att Maud Hell blandar teori och forskning med konkreta exempel från olika skolbibliotek i Sverige. Det är intressant att få ta del av hur såväl Linköping och Göteborg byggt upp sin skolbiblioteksverksamhet det senaste åren och för alla de som står inför att bygga upp skolbibliotek så finns det mycket matnyttigt att hämta i boken och för alla oss som redan har verksamheter och vill tänka vidare. Det är också med ett avsnitt om rektorers och skolinspektionens tankar kring skolbibliotek.

Boken publiceras i precis rätt tid och med rätt fokus nämligen elevernas lärande!

//Cecilia Bengtsson

Studiebesök på Pauli gymnasium 5 maj

2011-05-10T09:04:00.036+02:00

FR. h. Madeleine Hjort ordf.NSG, Edward Jensinger rektor, Krister Wahlström rektor, Bodil
Alvarsdotter BIFF, Teresia Palander och Jenny Johansson-Utas bibliotekarier på skolan

Kl. 5.10 (!)lämnade tåget Stockholms central och ombord fanns delar av NSG (nationellaskolbiblioteksgruppen på väg till Malmö för att besöka Årets skolbibliotek 2010 Pauli gymnasium. På ett tåg från Göteborg kom ytterligare två NSG-representanter.

Årets skolbibliotek utses av en jury från NSG och fyra av juryns fem representanter var med på studiebesöket.
Framme vid målet togs vi emot av bibliotekarierna Teresia Palander och Jenny Johansson-Utas samt av rektor Edward Jensinger, senare anslöt också samordnande rektor Krister Wahlström.

På plats var också utbildningsdirektören i Malmö stad, Matz Nilsson.
Han berättade om sin och stadens vision vad det gäller skolbiblioteken. Där han ser biblioteken som en symbol för det livslånga lärandet.
Det var roligt att höra att hans engagemang i denna fråga är så starkt
och man förstår varför flera bibliotek i Malmö visat sig vara så
framgångsrika. För utan en uttalad vilja från den högsta ledningen är
det svårt att åstadkomma någon varaktig förändring.

Matz Nilsson utbildningsdirektör i Malmö stad

Vi blev visade runt i bibliotekslokalerna. Där hade förut när skolan var
ett tekniskt gymnasium funnits en ångmaskin! Pauli gymnasium är
grundat 1853 som Sveriges första tekniska läroverk. Nu är lokalerna
nyrenoverade, ljusa och rymliga.

Krister visar biblioteket. Ellen Folin Adasm Nilsson och Gunnel lyssnar.
Madeleine, Gunnel samtalar med Jenny

På eftermiddagen fick vi ta del av bibliotekets samarbete med olika lärare.
Bl.a. fick vi höra om Film-bok-bloggprojektet, ett projekt där Teresia, en svensklärare och en gymnasieklass samarbetade med ett annat Malmö-gymnasium.
Man läste boken Låt den rätte komma in, såg filmen och fick också besök av John Ajvinde Lindqvist.
Om samarbetet med specialpedagogerna i studieverkstaden, i våningen ovanför biblioteket berättade en av skolan två specialpedagoger.
Avslutningsvis berättade Ellen Follin från Pedagogiska centralen i Malmö hur det ser ut på skolbiblioteken på grundskolorna i Malmö.

Efter en kort promenad genom ett vårfagert Malmö satte vi oss på tåget igen, mycket nöjda med vår dag.

Det känns som om vi gjorde helt rätt val när Pauli gymnasiums mediotek blev Årets skolbibliotek 2010.

Läs mer om allt fantastiskt man gör här.

Elisabeth Ljungdahl skrev och Christer Homqvist fotograferade.

Temakväll om skolbibliotek och sociala medier

2011-04-13T21:50:00.016+02:00

Den 12 april hade SkolbibliotekÖst och Medioteket vid Stockholms utbildningsförvaltning en gemensam studiekväll kring sociala medier. Inbjudna var medlemmar i SkolbibliotekÖst och gymnasiebibliotekarierna i Stockholm. Vi, det vill säga Anette Holmqvist och Cecilia Bengtsson, fick förmånen att inleda kvällen inför en kompetent publik på cirka 40 personer. Utöver oss båda pratade Elisabeth Ljungdahl, skolbibliotekarie på Snösätraskolan, Elin Hirschfelt, biblotekarie på Bromma gymnasium och Sofie Nilsson, bibliotekarie på Kungsholmens gymnasium. Här är lite dokumentation från kvällen:

Elisabeth Ljungdahl (se bild nedan) berättade om och demonstrerade Snösätraskolans bokcirkel i Wikispaces:
Bokcirkel 2011Elin Hirschfeldt (se bild nedan) visade och berättade om Bromma gymnasiebiblioteks blogg och bibliotekets Facebook-sida
Sofie Nilsson berättade om ett twitter-projekt från Kungsholmens gymnasium och visade också bibliotekets Facebook-sidaAnette Holmqvists presentation:Sociala medier i skolbiblioteket

View more presentations from Skolverket.

Cecilia Bengtssons presentation:

Sociala medier

View more presentations from Cecilia Bengtsson

Rapport från NIK-konferensen på Rosendalsgymnasiet

2011-04-06T20:53:00.019+02:00

Komplexitet, nätverkande, framtidstro, samverkan, struktur, ikt, kunskapssyn, digitalt, tankeväckande, erfarenhetsutbytande, olika, inspiration, möten och bibliotekarier äger, med dessa ord avslutade deltagarna gemensamt 2011 års NIK-konferens som i år ägde rum på Rosendalsgymnasiet i Uppsala.

Konferensens innehåll handlade om Gy2011, digital kompetens, samverkan mellan bibliotekarie och lärare kring att integrera informationsfärdigheter i undervisningen och digital delaktighet med mera. Mellan de olika föreläsarna fanns det tid för deltagarna att gruppvis diskutera frågor.

Christina Månberg och Johan Linder från skolverket.

Några saker som återkom under hela dagen var: Behoven att överbygga glappet mellan bibliotekarier - lärare. I och med Gy2011 finns det stöd i såväl läroplaner som andra styrdokument för samarbete. Annika Lantz-Andersson uppmanade alla bibliotekarier till att våga ta plats som bibliotekarie och visa vägen. Ett sätt är att samarbeta är att kring olika ämnesövergripande teman väva in informationsfärdigheter i elevernas lärandeprocesser. Såväl Lisa Roos som Göran Brolund berättade hur de konkret prövat olika sätt att arbeta kring det på sina skolor.

Göran Brolund, Lisa Roos och Kristina Alexanderson

En annan sak som återkom var digital delaktighet. Johan Linder och Christina Månberg från skolverket poängterade att digital kompetens och digital delaktighet genomsyrar Gy2011 och att det finns med i såväl examensmål som ämnesplaner. I den grupp som jag deltog i pratade vi mycket om vikten att vara digitalt delaktig och att det finns olika nivåer av detta. Det handlar om att själv vara producent och delaktig i dialogerna på webben för att få en djupare förståelse för vad det innebär att vara digital delaktigt. Det ställer också andra krav på informationskompetens och behoven blir påtagligare. Det räcker således inte att utrusta elever och personal med varsin dator, det måste finnas en pedagogisk tanke och en plan.

Drygt 100 stycken deltog.

En tredje fråga som återkom är frågan om vilka kunskaper det är viktigt att eleverna får med sig under sin skoltid. Läroplaner och andra styrdokument ger ramar men det är viktigt att ständigt föra dessa dialoger. Även rektorn på Rosendalsgymnasiet reflekterade i sitt inledningstal om "Vad elever behöver för att klara sig i högre studier och för yrkeslivet." Informationskompetens är utan tvekan en av de viktigaste!

Om du vill läsa en längre artiklar från NIK-dagen kan du läsa den artikel jag skrev för tidningen Datorn i Utbildningen 3/2011 Lyft för digital kompetens i nya läroplanen Det finns också artiklar om NIK-konferensen på Kolla källans webbplats.

Slutligen vill jag passa på att tacka Rosendalsgymnasiet för ett fantastiskt mottagande och generositet.

//Cecilia Bengtsson, som också tog kort från dagen

Snart dags för NIK-konferens!

2011-04-04T15:59:00.006+02:00

Jag ser fram mot en konferens fylld av nätverkande, inspiration och nya kunskaper säger Lisa Roos gymnasibibliotekarie på Rosendalsgymnasiet där årets NIK – konferens (nätverket för informationskompetens) äger rum.

Under många år har nätverket för informationskompetens årligen arrangerat konferenser. I år ordnas konferensen den 6 april och vi har vi äran att ha Kristina Alexanderson som moderator. Under dagen ska alla 106 deltagare få ta del av ett gediget program. Skolverket deltar och berättar om Gy11 och med särskilt fokus på digital kompetens. Lisa Roos och Göran Brolund ska berätta om hur de kom igång att tänka kring hur samverkan mellan bibliotekarie och lärare kring informationsfärdigheter med mera. Sist men inte minst föreläser Annika Lantz – Andersson om ”Lärande i digitala landskap”. Utrymme för samtal och dialoger mellan deltagarna ges mellan de olika passen.

Varmt välkomna till en viktig konferens som tar avstamp inför framtidens lärande, mer info.

//Cecilia Bengtsson

Källkritik för socialamedier

2011-03-31T12:37:00.002+02:00

Hanna Johansson har föreläst på konferensen Ung 3.0 i Norge om Sociala medier och källkritik. Ta del av hennes presentation.

Källkritik socialamedier Hanna Johansson, Kolla Källan

View more presentations from Vestfold fylkesbibliotek, Vestfold County Library.

Hur upphovsrättsligt skyddat material får användas i skolan del 1

2011-03-27T22:51:00.017+02:00

Joakim Vollert, it-samordnare i Trosa kommun ställde en fråga till twitter till mig angående upphovsrätt i undervisningen. Tillsammans har vi försökt få svar på vad som gäller och kommer i två inlägg publicera det som vi fått insikter om. I det här inlägget ges en introduktion till upphovsrätt i skolan. I kommande inlägg går vi in på mer specifika frågor om upphovsrätt i undervisningen. Vill också hänvisa till Kolla källan där mycket material och info finns om dessa frågor.

Många nya möjligheter att inspirera, redovisa och reflektera över textupplevelser/berättelser i olika format möjliggörs tack vare internet/webbtjänster. Det här ställer dock krav på ökade kunskaper om upphovsrätt, personuppgiftslagen och creative commons med mera för såväl lärare, elever och skolbibliotekarier. Och både vad som gäller när man använder andras verk och när man producerar eget material etc.

Det finns många svårigheter med upphovsrätten eftersom den skapades för trehundra år sedan och det är svårt att tillämpa lagstiftningen som baserades på den analoga tekniken på vår digitala värld. En bra introduktion ges i Mathias Klangs powerpointpresentation och internetkunskaps film med Sofia Mirjamsdotter där hon har en genomgång kring upphovsrätt och creative commons. Den generella regeln kring upphovsrätt är att för illustrationer gäller upphovsrättslagen som säger att “skyddet för verk är 70 år efter det år upphovsmannen dog Här är själva lagtexten. En möjlighet för skolor är det avtal som alla skolor har genom SKL. Det är Bonus Presskopia – avtalet innehåller skolans kopieringsregler och regler för bildanvändning etc. Alla kommuner har också ett STIM-avtal som delvis reglerar användningen av musik i skolan till exempel när skolan spelar musik i olika sammanhang och såväl vid konserter eller på fritis etc.

Särskilda avtal måste dock tecknas vid följande tillfällen; till exempel om en klass spelar in en egen skiva eller gör en film sprids utanför skolan. De avtal som då kan tecknas av skolan är en så kallad MiM-licens. Vissa kommuner har tecknat avtal med till exempel Copyswede för att kunna använda snuttar från TV och radio i undervisningen.

I nästa inlägg så handlar det om vad som gäller för att få publicera bilder, bokomslag, använda textsnuttar med mera.

//Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun

Vad gör de på Röda Korsets Högskolebibliotek?

2011-03-15T19:08:00.025+01:00

- Vi är den äldsta profana utbildningen för kvinnor i Sverige, berättade Christer Malmqvist, administrativ chef på Röda Korsets Högskola. Högskolan har en lång historia, sjuksköterskeutbildningen drog igång redan 1866 efter att Emmy Rappe kom tillbaka från utbildningen hos Florence Nightingale i London.

Dagen efter Internationella kvinnodagen gjorde SkolbibliotekÖst ett studiebesök på Röda korsets högskolas bibliotek. Vi var 13 personer från grundskola, gymnasium, mediotek och skolverk som hade letat oss dit. Väl där blev vi mottagna av högskolans administrative chef, Christer Malmqvist, bibliotekarierna Annsofi Lindberg och Anneli Fredriksson samt biblioteksassisten Viveca Lind Ohlsson.

Röda Korsets högskola är en av Sveriges tre privata eller enskilda högskoleutbildningar för sjuksköterskor, de andra två är Ersta Sköndal och Sofiahemmet. Huvudman för högskolan är Stiftelsen Rödakorshemmet och ledstjärnan är Röda korsets grundprinciper. Utmärkande för utbildningen är den internationella profilen, många studenter gör en del av praktiken utomlands samtidigt som utländska studenter besöker högskolan i Stockholm.

Två gånger om året tar högskolan in 80 sjuksköterskestudenter för tre års studier på heltid. Under de tre åren skall de läsa 105 hp Omvårdnadsvetenskap, 45 hp Medicin och naturvetenskap och 30 hp Folkhälsovetenskap, innan det är dags för examen med Röda kors-brosch och legitimation. Via det årliga regleringsbrevet ger staten ger anslag till utbildningen.

- Fördelen med det mindre biblioteket är närheten till studenter, menade Annsofi Lindberg då hon och, lite senare, Anneli Fredriksson presenterade högskolans bibliotek.

Verksamheten är oerhört utåtriktad: biblioteket erbjuder en lång rad kurser för högskolans studenter och som om det inte räckte med det är biblioteket också öppet för allmänheten (med reservationen att kurslitteratur endast får lånas av de egna studenterna).

Sjuksköterskeutbildningens huvudämnen avspeglas självklart i biblioteksbeståndet, men det finns också gott om litteratur i närliggande ämnen som psykologi, sociologi och statistik, samt en hel del skönlitteratur med vårdanknytning. Biblioteket har en budget på en halv miljon, varav en stor del går till databaslicenser och en av personalens drömmar är ett närmare samarbete med den mer resursstarka grannen KTH:s bibliotek.

Redan första dagen på högskolan får de nya studenterna på sjuksköterskeprogrammet en biblioteksintroduktion på 40-45 min. Då presenteras biblioteket, dess personal, låneregler och katalogen (döpt till Emmy efter högskolans grundare). Det går också att hitta Röda Korsets högskolebiblioteks litteraturbestånd i LIBRIS.

En månad efter det första biblioteksbesöket får studenterna en grundkurs i informationssökning: först föreläsning i helklass 1-1 ½ tim, då de bland annat får se utvalda delar av den interaktiva filmen Vad är en vetenskaplig artikel? och bekanta sig med bibliotekets tidskriftslista.

De flesta tidskrifterna som är intressanta för utbildningen finns idag i elektronisk form. Studenterna får också lära sig att söka artiklar online via bibliotekets databaser. Via databasleverantören EBSCO får studenterna tillgång till dessa databaser och en fördel är att de också kan söka hemifrån. CINAHL (the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) with Full Text är den viktigaste databasen för utbildningen. Andra viktiga databaser är MEDLINE, AMED, Academic Search Elite och PubMed. Det ingår i undervisningen i informationssökning att studenterna får lära sig hur de kan hitta sökord och söktermer. Efter föreläsningen delas klassen delas in i tre grupper och varje grupp har ett söklabb i högskolans datasal på 1,5 h där de söker efter artiklar som deras lärare gett dem i uppgift att analysera, samt gör ett antal sökövningar som en bibliotekarie sammanställt. Vid alla söklabb finns en bibliotekarie närvarande för att svara på frågor och ge sökhjälp.

Under den tredje terminen får studenterna i uppgift av sin lärare att söka fem vetenskapliga artiklar som ska användas till en examinationsuppgift av vetenskaplig teori och metod. Biblioteket håller då en fördjupningskurs i informationssökning som repeterar grundkursen, men som också lär ut mer avancerade sökmetoder. Fördjupningskursen i informationssökning består av en föreläsning och fyra söklabb på vardera 1,5 h där studenterna kan söka sina artiklar.

Under femte terminen ger biblioteket information inför uppsatsarbete eftersom studenterna nu ska skriva sin kandidatuppsats. Kursen innehåller repetition av tidigare kurser med extra fokus på referenshantering. Upplägget är en föreläsning följt av fyra söklabb på vardera 1,5 h. Under dessa söklabb kan studenterna söka vetenskapliga artiklar till sina kandidatuppsatser. De studenter som gör en litteraturstudie erbjuds även extra söklabb.

Det här utbildningspaketet är inte obligatoriskt, men det är hög närvaro eftersom det är svårt att klara utbildningen och uppsatsskrivandet utan de kunskaper som biblioteket förmedlar.

Ett komplement till dessa utbildningstillfällen är möjligheten att boka en bibliotekarie. Ofta vill studenterna ha hjälp med referenshantering enligt det så kallade APA-referenssystemet. Biblioteket har ställt samman en mall för referenshantering. För att förebygga fusk och plagiat har högskolan anslutit sig till Urkund, ett verktyg för plagiatkontroll som även används inom grundskola och gymnasium.

Utöver detta ambitiösa utbildningsprogram erbjuder biblioteket också undervisning i informationssökning för högskolans utbildningar på avancerad nivå, ett introduktionspaket för utländska gäststudenter, samt dyslexiservice åt studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Biblioteket hjälper dessa studenter med användar-id hos TPB med mera.

Efter den intressanta genomgången blev vi inbjudna i biblioteket där vi blev bjudna på kaffe/te och fantastiskt goda konditoribitar. Alla var väldigt nöjda med detta trevliga besök, på ett för de flesta av oss en helt ny typ av bibliotek. För dig som vill veta mer så rekommenderar jag ett besök både på Röda korsets högskolas webbplats och bibliotekets webbplats, båda är föredömligt innehållsrika och uppdaterade.

SkolbibliotekÖst tackar för att vi fick besöka Röda Korsets Högskola!

Bokdejting (2) - eller man vet aldrig när fröet börjar gro

2011-03-13T21:57:00.006+01:00

I föregående inlägg av vår gästbloggare Åsa Lundholm skriver hon om vikten av dialog med elever för att skapa läslust. Här fortsätter Åsa att berätta om hennes arbete på Valstaskolan i Märsta med det läsfrämjande arbetet.

_______________________________________________________

I matsalen:

Lärare: “Åsa, tidigt i höstas bokpratade du ju i min nia. Nu har elev T kommit och sagt att han vill ha den boken du pratade om där de röker Lucky Strike. Han minns inte vem den är skriven av, om den är svensk eller översatt, vad den heter eller vad den handlar om. Han minns bara att de röker Lucky Strike.”

Jag: “!!!!! Det är ju 4-5 månader sen! Jag har inget minne av att jag propagerat för rökning. Hur ska jag minnas vilken bok det var?”

Läraren till annan lärare: “Ja du vet, när T kommer och säger att han vill ha en bok då gör man ju ALLT för att hitta den boken.”

Andra läraren nickar mycket ivrigt.

Efter lunchen:

Tänka, tänka, tänka, tänka. tänka “YES! Martin Jerns “Så värt”. Jag är så nöjd med mig själv.

En vecka senare i arbetsrummet:

Läraren kommer in med stora, tunga steg och säger med en suck: “Nu säger T att om han får en till likadan, lika bra bok, då tänker han läsa den också. Har du nått mer med Lucky Strike?

Åsa Lundholm

Litteraturpedagog, Valstaskolan, Märsta och

Förläggare på och grundare av Myrios Novellförlag

Tack Åsa för att du gästbloggat på Skolbibliotek Östs blogg. //Cecilia

Bokdejting

2011-03-11T21:25:00.006+01:00

Ett gästblogginlägg av Åsa Lundholm, litteraturpedagog på Valstaskolan i Märsta.

I höstas bad någon på Skolbib-listan om råd om hur man med större träffsäkerhet kunde matcha rätt bok med rätt elev. Hon fick flera bra svar. Själv gick jag och funderade på frågan i några dagar. Hur lyckas man bäst med bokdejting egentligen? Jag kom fram till att det för mig främst handlar om möten. Möten mellan eleven och texten, möten mellan mig och eleven, mellan mig och läraren, eleverna sinsemellan och ibland även mellan eleven och författaren.

I samma veva som frågan dök upp hade jag haft ett vanligt bokprat i en svenska-som-andraspråks-grupp i år nio. Någon vecka efter bokpratet mötte jag en elev, M, i dörren.

– Hej Åsa! Jag läste den där Saba-boken.

- Hej M! Tyckte du om den?

- Aaaaa, den var skitbra.

- Vad kul. Vill du skriva något om den för vår blogg Valsta Readers?

- Öh, ja, det kan jag väl göra.

- Jättebra. Då talar jag om för Maggan (läraren) att du har en text på gång.

När M gick i sjuan var hon en ganska ointresserad elev. Hon hängde mer i korridorer än gick på lektioner. Sedan dess har hon emellertid utvecklats mycket. Dels med stöd av en bra svensklärare, men också för att hon själv har börjat lära känna sin egen kapacitet och förmåga. Så Maggan, läraren, fick snart in en lång text som hon förmedlade vidare till mig. Efter lite diskussion mellan mig och M om vad som krävs av en bloggtext, vad som inte bör vara med (som att slutet på boken inte bör avslöjas) publicerades recensionen på “Saba - Sanningar och lögner” av Simonette Schwartz på vår bokblogg. M var nöjd.

Under höstlovet fick jag meddelande om att bloggposten kommenterats. Författaren Simonette Schwartz herself hade hittat och läst Ms recension och blivit glad över lovorden. Gissa om M i sin tur blev glad! Att författaren själv hade läst det hon skrivit, tagit henne på allvar och sen kommenterat. M ville att vi genast skulle kontakta Simonette för att fråga om hon skulle kunna få göra en intervju med henne som skulle publiceras i lokaltidningens ung-sektion, där M var ungdomsreporter. Simonette var samarbetsvillig och M fick chans att direkt ställa frågor till författaren vars bok hon hade blivit så berörd av. Intervjun publicerades sedan i lokaltidningen. Läsningen som började med ett vanligt bokprat i klassrummet hade resulterat i en artikel i den tidning som distribueras till kommunens alla hushåll.

Vad kan man dra för lärdom av det här? Ja, att skolbiblioteksverksamhet kräver kompetens personal är en självklarhet för oss som läser den här bloggen. Vi vet ju att böcker inte per automatik genererar en god läsarkompetens bland eleverna. Det behöver jag inte lyfta fram här.

Själv började jag däremot tänka vidare på alla olika typen av möten jag har på jobbet: Planerade, informella, slumpmässiga, slarviga, överarbetade, överskattade, lyckade, långtråkiga, roliga, mikromöten, stormöten osv. osv. Vilka är effektiva, vilka kan jag vara utan?

Jag funderar än, men ett av svaren jag kommit fram till är att för att ett möte ska lyckas, vare sig det är ett organiserat bokprat eller ett spontant korridorsnack är, måste man investera i relationerna till eleverna. Bygga förtroenden, lyssna, försöka minnas vad de gillar. Merparten av eleverna vill ju bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. Det är då de kan växa. Som människor och som läsare.

Dessutom är det nödvändigt att ha ett nära samarbete med lärarna. Vi kan omöjligt hinna eller kunna koppla ihop varje enskild elev med just den bok som ska förändra livet för honom eller henne. Men med lärarnas hjälp är vår chans så mycket större.

Jag tänker också att vi LEVER “the social network” på skolgolvet. Vi tipsar, vi uppdaterar, vi länkar, vi gillar, vi hoppas att det vi gillar sprids vidare till andra som gillar... Jag vet, facebookmetaforen är lite fånig, men det jag vill komma till att läsning i många aspekter är en social praktik. Våra elever utvecklas som läsare i en komplex social kontext, i synnerhet de elever som inte har böcker i sin hemmiljö. Eleverna behöver möjlighet att prata om sin läsning på ett flertal olika plan, organiserat och spontant, och det är vårt jobb att tillsammans med rektorer och lärare skapa en lärmiljö som stimulerar till dessa samtal.

Åsa Lundholm

Litteraturpedagog, Valstaskolan, Märsta och

Förläggare på och grundare av Myrios Novellförlag

Minnesanteckningar från skolbibliotekskonferensen på Ekerö 24/2

2011-03-07T21:40:00.023+01:00

Här är Elisabeth Söder, regionbibliotekarie på Medioteket i Stockholms minnesanteckningar från konferensen.

Anette Holmqvist från Skolverket inledde med att tala om Lgr11

Anette berättade om grundskolans nya läroplan utifrån ett skolbiblioteksperspektiv. Det hon framförallt tryckte på som nytt var att entreprenöriellt lärande skall genomsyra alla ämnen. Likaså blir källkritik en viktig ingrediens i flera ämnen. Redan från skolår 1 skall elever lära sig metoder för att söka kunskaper. Hon tipsade på att man prenumerera på nyhetsbrev från Mediekompass i skolan för att få exempel på att arbeta med källkritik. På Kolla källans webbplats finns också artiklar om hur man kan arbeta med källkritik i skolan. De nya kursplanerna är mer konkreta och uppdelningen i mål att sträva mot och mål att uppnå är borttagna. Kursplaner och kunskapskrav genomsyras av en konsekvent begreppsapparat.

Nu står det tydligt att elever i årskurs 9 skall behärska noter och källhänvisningar. Viktigt också att elever förstår att fakta kan presenteras från olika perspektiv. En annan nyhet är historibruk, som skall visa hur historien används, till exempel hur företag använder sin historia.

Eftersom källkritik är något som bibliotekarier behärskar och framförallt har andra ingångar i så är det ett gyllene tillfälle för skolbibliotekarierna att ta initiativ och erbjuda lärare hjälp med detta. Eftersom elevens informationskompetens skall betygsättas i många ämnen så säger det sig själv att lärare och bibliotekarier måste samarbeta i detta.

Redan från årskurs 4 blir no och so uppdelade i ämnen (so: samhällskunskap, religion, historia och geografi, no: biologi, kemi och fysik.

Viktigt att vi från biblioteket tänker på att utvärdera hur vi hjälper elever att uppnå kunskaps målen. Det bör stå i arbetsplanen för biblioteket och vi bör hela tiden utgå från läroplanen eftersom då är det lättare att övertyga rektor om vikten av vårt arbete.

Här hittar ni hennes presentation

Från Deje till Shanghaj, med Cecilia Bentsson och Fredrik Ernrot

Fredrik och Cecilia pratar om omställningsfaswn för skolan och skolbiblioteket och att gå från bokutlån till pedagogisk verksamhet. ”Antingen är vi med eller lost for ever”

De tryckte också på att vi måste sätta oss in i skolans styrdokument. Skolbibliotekarien måste visa rektor hur eleverna kan klara kunskapsmålen. Skolbibliotek finns inte att läsa så mycket om i kursplanerna därför är det viktigaste för oss det som skolinspektörerna kommer att titta på när de gör skolinspektion. De har tolkningsrätt. Definition skall komma under våren.

Enligt Todd Ross går vi från ett informationscenter till en intellektuell central, intellectuell agency.

Vi skall inte bry oss om att det inte står så mycket om skolbibliotek i Lgr11 om vi läser kursplanerna noga finns det mycket där vi är en viktig komponent, t.ex. informationssökning.

Henrik Widaeus från Södertälje pedagogiska center

Henrik presenterade Den vilsna europeen, Jorden runt på ett läsår ett mycket intressant projekt och ett exempel på kolloborativt lärande.

Alma Tawo från länkskafferiet och Niklas Karlsson lärare i biologi och doktorand

De gjorde reklam för ett sätt att samla taggar via programmet Diigo ett program som samtidigt innehöll möjligheter för andra att kommentera hur andra hade taggat . Niklas är den som startade Dela Det jag tyckte var intressant var alltså funktionen att kunna kommentera varandras taggar i Diigo och de trevliga note lapparna man kunde skriva på. Att sätta taggar/relevanta ämnesord är ju också ett sätt för elever att visa att de läst och förstått och att man inte alltid måste skriva långa uppsatser om artiklar man läst.

Programmet gav också möjlighet till att färglägga ett stycke man tyckte var extra intressant och skicka till Diigo och så kan alla i plattformen kommentera stycket.

Eftersom det är viktigt att begränsa antalet ämnesord så förordade Alma; pluralform, inga förkortningar alltså Europeiska unionen istället för EU, inga versaler förutom i namn, obestämd form alltså katter istället för katterna.

Alma och Niklas betonade att man med Diigo och likande sociala bokmärkesplattformar var det viktigare att know ho instead of knowhow.

Per Falk gymnasielärare på Nacka Gymnasium

Per Falk, en entusiasmerande föreläsare som berättade om hur han arbetade med Wikipedia i klasserna.

Per betonade att eleverna är experter på att använda sociala media för att hålla kontakt med vänner men har noll koll på hur de kan användas för att söka och bearbeta kunskap. Det är ett exempel på den växande digitala klyftan med de som använder sociala medier för att söka kunskap och de som nöjer sig med att hålla kontakten med vänner. Här måste vi i skolan hjälpa till med att visa på hur mediet kan användas.

Han och hans elever hade adopterat varsin Wikipedia artikel för att se vilka förändringar som skedde, vilka som tillförde material.

Det är också viktigt att vi blir aktiva aktörer och därför uppmanades alla elever att skriva en artikel för Wikipedia i valfritt ämne, här är en artikel som eleverna skrivit om Dammsjön; En viktig lärdom av detta var bland annat att de som skrev slarvigt och hade faktafel fick sina alster bortpockade, ändrade av wikpedianerna.

Hur skall jag få eleverna att förstå informationssamhället om jag inte kastar ut dem bort från Google? 100% använde sociala media dagligen men bara 1% var aktiva producenter, det ville han ändra på. Skall man prata om upphovsrätt, använd foton från CC eller ännu hellre bilder de tagit själva, ladda upp bilderna till panoramio som är kopplat till Google maps. Läckert att ens bild med CC rättigheter tydligt utsatta finns på Googlemaps

Per vill lära eleverna att använda hypertext, koppla till en artikel. Han menade att låta eleverna bygga egna lärresurser hade blivit succe, projektet examinerades genom bloggar och ur processen hade fortlöpt. Lärresursen bedömdes utifrån relevanskriterier, faktagranskning och hur de hanterat upphovsrätt till text och bilder bland annat.

//Elisabeth Söder skrev anteckningar och Christer Holmqvist fotograferade

Dokumentation från Ekerökonferensen "Att gå från vision till realitet"

2011-02-26T08:35:00.004+01:00

Dokumentation och bilder från konferensen finns på Skolbiblioteken Ekerös blogg.

//Cecilia

Studiebesök på Röda korsets bibliotek 9 mars 2011

2011-02-20T19:04:00.003+01:00

Härnäst i vårens program för Skolbibliotek Öst är ett studiebesök på Röda korsets bibliotek. På Röda korsets högskola går det många studenter vilka är en viktig målgrupp för biblioteket. Undervisning i informationsfärdigheter och visningar av bibliotekets alla möjligheter genomförs i samverkan med undervisningarna.

Kom och var med på en kväll med många möjligheter till nätverkande, erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Välkomna att anmäla er till: cecilia.bengtsson@ekero.se eller till anita.hoglund@botkyrka.se senast 1 mars.

Lena Lundgren-dagen

2011-02-11T15:25:00.067+01:00

Andra onsdagen i februari arrangerades en dag helt ägnad åt Lena Lundgren som strax går i pension. Varje år kommer det andra onsdagen i februari att arrangeras en likadan dag.

Sju seminarier fick vi, cirka 150 personer som kommit från hela landet, lyssna till. Temat var givetvis Lena och vad hon uträttat under alla sina år.
Det var kollegor som på olika sätt visade på hennes imponerande resultat inom många områden.

Först ut var Marie Johansen barnkonsulent på Stockholms
stadsbibliotek och nära kollega med Lena.
Hon uppehöll sig kring en av Lenas käpphästar, nämligen
skillnaden mellan ett barnperspektiv och barns perspektiv.
Ett barnperspektiv är det vi vuxna oftast använder
oss av då vi ordnar aktiviteter för barn. Vi gör vad vi tror att barn vill ha.Med ett barns perspektiv har vi först samtalat med barnen för att komma fram till hur de vill ha
verksamheten.

En annan av Lenas käpphästar har varit barns referensfrågor.
Man kan inte lära barn att ställa de rätta frågorna!
Av detta blev det också en magisteruppsats på BHS.

Här visar Marie hur man kan bygga ett bibliotek med den
kravspecifikation på 14 punkter som finns på regionbibliotek Stockholm.
Framtidens barnbibliotek

Kerstin Rydsjö, tidigare lärare på BHS, Mira Sofie Sandin Högskolan i
Borås och Cay Corneliuson från Kulturrådet berättade om alla
projekt och publikationer Lena medverkat i.

Ann Bergström talade om Sumpans pyttepanna (rätt stavat).
Alla underbara barnaktiviteter man ordnat med Lena
som stöttepelare.

Barbro Bolonassos från Fisksätra berättade om hur Lena lärt henne att
vara obekväm, hur man blir en daring librarian.

Avslutningsvis undrade liksom många av oss Solveig Hedenström från
Länsbiblioteket i Uppsala , hur det skall gå när Lena har slutat.

För oss i SkolbibliotekÖst har Lena varit med sedan starten. Nästan alltid ordförande på våra årsmöten och den drivande kraften bakom våra tumregler.

Nu återstod bara att mingla med Lena och stoppa i sig en och annan godbit.

Många hade också uppmärksammat Lenas önskan om att samla
in pengar för att möjliggöra bibliotek och böcker till barnen
i de västsahariska flyktinglägren.

Bildrik kväll på Medioteket

2011-02-11T11:02:00.010+01:00

Den 9 februari bjöd Medioteket på Stockholms utbildningsförvaltning in till pedagogiskt café om bilder, It och undervisning. Enligt arrangörerna var det ett av de mer publikdragande evenemangen på länge.

Thomas Koppfeldt och Roland Sandell från Stockholms dramatiska högskola inledde med ett teoretiskt inriktat pass om bildretorik. Bildretorik är ett stort och anrikt kunskapsområde, menade Thomas. Redan under antiken uppmanades föreläsare att ”tala i bilder” för att fånga åhörarnas uppmärksamhet. Ser vi bilden, fattar vi vad folk försöker säga eller vad skolämnet går ut på. Roland Sandell kopplade resonemanget till pedagogik och citerade forskaren Peter Gärdenfors som säger att skolan bör ”utgå från människors naturliga lärande”. Om eleverna, som de faktiskt gör, använder Bilddagboken varje dag, så är det något som bör tas till vara i undervisningen.

Maria Hagberg Ripellino arbetar som speciallärare inom bild och media på Skanskvarnsskolan berättade om och visade inspirerande exempel på hur hon arbetar i bildämnet med funktionshindrade barn. Läs mer om Marias arbete i Lika värde 2/2009.

Den andra halvan av seminariet var mer praktiskt orienterat. Elisabeth Söder från Medioteket (och tillika kvällens arrangör) redogjorde kortfattat om upphovsrätt för bild. Elisabeth tipsade om några museers bildarkiv, Stockholmskällan, bokomslag och pressbilder. För länkar se wikin Pedagogiskt café. Ett annat alternativ är söka efter Creative Commons-märkta bilder varav det finns miljontals ute på nätet.

Creative Commons är en ideell organisation som skapat ett sätt att licensiera verk utifrån hur du som upphovsman vill att de skall användas. Andreas Meschke från Medioteket visade hur du enklast hittar sådana bilder via Avancerad sökning i Google:

1. Skriv in ditt sökord
2. Vid rubriken Användningsrättigheter väljer du vilken typ av licens du önskar på bilden. Behöver du en bild som du kan bearbeta? Vill du ha en bild som du får använda kommersiellt? Välj licens efter dina egna behov.

Efter pausen fick vi kortpresentationer av några användbara program. Creaza är ett spännande multiverktyg där du kan skapa fascinerande animationer och bildberättelser. Programmet kostar pengar, men delar av det är gratis. Läs mer om Creaza i Multimediabyråns artikel.

Efter pausen fick vi kortpresentationer av några användbara program. Creaza är ett spännande multiverktyg där du kan skapa fascinerande animationer och bildberättelser. Programmet kostar pengar, men delar av det är gratis. Läs mer om Creaza i Multimediabyråns artikel.

För alla som inte har ett dyrt bildbehandlingsprogram installerat på datorn finns bra gratisprogram på nätet som till exempel pixlr.com. Prova det gärna, det har i princip samma funktioner och finesser som Photoshop och Fireworks.

Skoldatateket visade SymWriter, ett symbolspråk där varje ord representeras av en bild. Programmet kostar pengar, men vill du se exempel på hur bilderna ser ut så kan du titta i användarhandboken.

Avslutningsvis demonstrerade Carola Lindberg från Medioteket photofunia.com, där du kan ladda upp porträttbilder och få skämtsamma inramningar till bilden. (Se också funphotobox.com).

Alla länkar och från kvällen på Medioteket finns i wikin Pedagogiskt café.

Skolbibliotekens hemsidor i fokus på tisdagskvällen

2011-02-08T21:03:00.024+01:00

Ingrid Bergenudd. Foto: Anette Holmqvist

Den 8 februari arrangerade SkolbibliotekÖst en kväll om webben och skolbibliotekets hemsidor. Vi var dryga dussintalet personer som samlades på tisdagskvällen i Engelbrektsskolans bibliotek för att diskutera, visa på goda exempel och tipsa varandra om hur man gör skolbibliotekens webbplatser ännu bättre.

- För bibliotekarier i Stockholms kommun kan det vara lättare sagt än gjort eftersom datorerna numera är så låsta genom GS-IT, till exempel är Stockholms stads webbplats obligatorisk startsida på skolornas datorer, berättade Ingrid Bergenudd från Kärrtorps gymnasium. Men jag har en egen surfdator, där jag kan lägga in bibliotekets hemsida som startsida och styra lite mer.

På skolans hemsida finns inte möjlighet att lägga ut så mycket information från biblioteket, men Ingrid har löst problemet genom att ha en särskild sida för biblioteket som det länkas till från skolans officiella webbplats. Här lyfter hon fram de resurser som eleverna behöver för sitt arbete i biblioteket. Ingrid visade också exempel på några andra bra skolbibliotekshemsidor som hon hittat på nätet, bland annat Thorildsplans gymnasium och Blackebergs gymnasiums i Stockholm samt Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.

Vad skall du då tänka på när du förbättrar din skolbiblioteksinformation på nätet? Här är några av Ingrids rekommendationer:
- Se till att det alltid finns en länk till biblioteket, allra helst från skolans förstasida.
- Uppgifter om öppettider, kontaktinformation till bibliotekspersonal och låneregler bör alltid finnas.
- Det är en fördel om hemsidan kan fungera som ett arbetsredskap för elever och personal.
- Lägg ut bilder som visar hur biblioteket ser ut och vilka aktiviteter som pågår. Det förenklas naturligtvis av om föräldrar/elever godkänt publicering av bilder på elever.
- Erbjud gärna länksamlingar, såväl Länkskafferiet som egna favoriter. Om du har gjort sökhandledningar så lägg gärna ut dem också.
- Komplettera hemsidans information med, om du hinner, att öppna en blogg eller wiki för boktips, bokdiskussioner eller pågående projekt. Se också till att det finns lite information om biblioteket på skolans lärplattform (Fronter etc). Det är bra att synas överallt!
- Tänk på att lagom är bäst. För långa texter och för långa länklistor orkar ingen ta sig igenom.
- En liten sökruta och besöksräknare kan vara till hjälp inte minst för dig själv.

Ingrid avrådde dock från att ha ordningsregler, föråldrad information och oändligt detaljerade handledningar på hemsidan. Och tänk på att lagom är bäst. För långa texter och länklistor orkar ingen ta sig igenom.

Här kan du titta på Ingrids presentation Skolbibliotekets hemsida

Vi fick också se hur Ekerö skolbibliotek presenterar sig på webben med en gemensam sida för alla kommunens skolbibliotek. Cecilia Bengtsson berättade att de också har en gemensam blogg och en sida på Facebook. Allt sköts centralt från skolbibliotekscentralen med målet att alla skolbibliotek skall synas med sin verksamhet, sin personal och sina öppettider.

Susanne Nordqvist. Foto: Christer Holmqvist

Avslutningsvis fick vi en kort presentation av Susanne Nordqvist från Fryshuset som planerar att göra om sina skolbibliotekssidor. (Fryshusets gymnasium är friskola och inte beroende av Stockholms stads webbstruktur). Claudine Leman från Franska skolan berättade att hon har ett stort ansvar för webben på skolan och imponerade med att visa sina franska länktips, bland annat en sida där du får hjälp att böja franska verb lätt och kvickt.

Efter en trevlig kväll då vi med spontana presentationer så informellt utbytt tankar och visat på möjligheter, gick förhoppningsvis de flesta hem med några nya uppslag och tips i bagaget.

Från SAB till Dewey

2011-01-29T21:36:00.004+01:00

Vi kan inte blunda för det faktum att beslutet är fattat om att biblioteken i Sverige inom en snar framtid kommer att byta klassifikationssystem. Inför det behöver vi alla erhålla kunskap, skapa strategier och handlingsplaner för att genomföra bytet på smidigast sätt.

Jag deltog på ett seminarium på regionbibliotek Stockholm den 20/1 om övergången. Den första delen av förmiddagen ägnades åt att Harriet Aagaard presenterade rapporten "En svensk övergång till DDK- vad innebär det för folk- skolbibliotek? som hon gjort för Svensk biblioteksförenings räkning.

Aagard presenterade också en snabbguide till hur Dewey är uppbyggd och hennes presentation var mycket matnyttig och informativ. Den gav för mig större förståelse för systemet och jag tror att det är precis som Aagaard säger "vi måste helt enkelt träna och öva för att vi ska lära oss Dewey"

Den sista timmen ägnades åt funderingar och tankar kring hur det rent praktiskt ska genomföras. Inget är i dagsläget direkt bestämt men att vi ska använda varandras erfarenheter, skapa gemensamma riktlinjer och strukturer blir för mig än insikt som jag bär mig med. Det är alltså som Aagaard påpekar dags för oss att börja tänka kring övergången till Dewey!

Läs även Harriet Aagaards blogginlägg med bra tankar om de viktigaste frågorna.

Dewey introduktion

//Cecilia Bengtsson

Vinter- och vårprogram 2011 för SkolbibliotekÖst

2011-01-24T22:05:00.005+01:00

I vår händer det en hel del i Skolbibliotek Öst i form av studiebesök, programkvällar och vår årliga picknick avslutning.

Vår första aktivitet äger rum 8/2 och är en inspirationskväll om webbens möjligheter och hemsidor för skolbibliotek.

Vi anordnar en kväll om webben och skolbibliotekets hemsida den 8 februari på Engelbrektsskolan i Stockholm. Från 17.30 finns smörgåsfika framdukat. Kl. 18 börjar programmet. Kvällens innehåll skapas tillsammans av oss som deltar, vi delar med oss om tips, idéer och erfarenheter kring att göra en bra hemsida för skolbiblioteket, och om webbens möjligheter för samverkan och verksamhetsutveckling. Anmäl dig till Birgitta Wallmark birgitta.wallmark@stockholm.se senast 1 februari.

Här är vårens övriga program

//Cecilia

"Att gå från vision till realitet - en konferens om framtidens lärande och medier"

2011-01-13T22:36:00.008+01:00

Det finns fortfarande ett par platser kvar till konferensen på Ekerö den 24/2 "Att gå från vision till realitet - en konferens om framtidens lärande och medier" Dagen innehåller många bra programpunkter till exempel Lgr11, Wikipedia, kolla källan, länkskafferiet, skolbiblioteksutveckling och samverkan med mera.

Animotofilm inför konferensen Från vision till realitet
Välkomna att anmäla er till de sista platserna.

//Cecilia Bengtsson

Bra bok om läsinlärning

2011-01-07T15:06:00.006+01:00

För att lära sig läsa behövs många förkunskaper och att lära sig läsa är i sig revolutionerande. Vilka olika teorier och metoder för att lära sig läsa finns det och vad säger forskarna?

Under julhelgen ägnade jag tid åt att läsa boken L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i skola och förskola av Hasse Hedström
Boken är innehåller många olika kapitel och handlar om olika metoder och teorier som tillämpas på olika skolor i Sverige till exempel Bornholmsmodellen, Listiga räven, Rydaholmsmetoden och Kiwimetoden. Det är spännande att få ta del av de olika metoderna och dess fördelar och nackdelar.

Insprängt i boken finns också fem intervjuer med olika forskare: Martin Ingvar, Caroline Liberg, Ingvar Lundberg, Mats Myrberg, Margit Tornéus och Ingegärd Hemmingsson. För mig är det mycket intressant och lärorikt att få ta del av deras erfarenheter och forskning kring läsinlärning. Jag inser komplexiteten i att lära sig läsa och att lära ut det.

Jag känner mig mer rustad att möta elever och pedagoger och deras engagemang att få alla barn till att bli läsare och där skolbibliotekarien kan fylla en roll att vägleda till läsupplevelser på rätt nivå.

//Cecilia Bengtsson

God jul från Skolbibliotek Öst

2010-12-18T19:39:00.002+01:00

Tack för det gångna året och på återseende på det nya året.

SkolbibliotekÖst hade studiekväll om kommunikation

2010-12-05T19:02:00.010+01:00

Under en längre tid har SkolbibliotekÖst planerat en studiekväll om kommunikation och nu äntligen kom vi till skott.
Seija Eriksson från IT i skolan på Skolverket har lång vana från att arbeta med kommunikation och kommunikationsplaner. Hon var den person som skulle guida oss genom detta område. Då publiken ju enbart bestod av bibliotekarier hade hon tagit hjälp av sin kollega, inte helt okända Anette Holmqvist.
Tanken var att det inte skulle vara en renodlad föreläsning, utan mer ett samtal mellan Seija och Anette och även ett rollspel. Det skulle givetvis finnas möjligheter till dialog med åhörarna. Ju längre kvällen led blev också dialogen allt intensivare.
Seija hade tagit fram en Powerpoint där hon samlat en hel del av den teori och de tankar som är viktiga när man planerar sin kommunikationsstrategi.

En viktig del är att veta skillnaden mellan information och kommunikation. Kommunikation är det vi kan använda för att göra PR för biblioteket och dess verksamhet och det sker i dialog med andra.
Det är viktigt att göra en kommunikationsplan och tänka på alla de steg som bör ingå i den. Oftast går vi bara direkt till handling (till exempel planerar reklamblad och broschyrer) utan att ha en strategi först och därför kan vi inte heller återkoppla och utvärdera vad vi har åstadkommit. Vi måste ta oss den tid som behövs för analys och kartläggning.

En SWOT-analys gör man numera i de flesta verksamheter och självklart måste även vi ha klart för oss våra, styrkor, svagheter hot och möjligheter.
Vi bör också ha klart för oss hur långt vi vill nå, det vill säga målet med vår kommunikation.
Här skiljer man på verksamhetsmål (icke mätbart: att skolans elever blir goda läsare och blir informationskompetenta) och kommunikationsmål (mätbart: fler besökare till biblioteket, fler utlån, fler lärare samarbetar med bibliotekarien)

All kommunikation sker på mottagarens villkor och därför är det viktigt att lära känna dina målgrupper.
Extra viktigt är att lokalisera dina ambassadörer, de som talar väl om dig och din verksamhet. Ägna mycket av den tid du har till just den gruppen, istället för att stånga din panna blodig med dem som inte förstår din verksamhet.

Kommunikationsstrategi är inte vad utan hur. Kommunikation skall också komma i rätt tid. Samverka och nätverka både internt och externt.

Så slutligen det viktigaste, hur vet vi att vi har lyckats? Jo, genom att redan från början planera hur och när kommunikationsinsatsen skall följas upp.

Många av oss fick nog en hel del att tänka och fundera på efter denna intressanta studiekväll och det är precis som det skall vara.

Skriva sig till läsning

2010-11-28T21:00:00.006+01:00

På min skola arbetar två lärare i en årskurs etta med metoden Att skriva sig till läsning. Det är väldigt roligt att följa utvecklingen i klassen, elevernas skrivglädje och lärarnas glädje över läs- och skrivutvecklingen. 
Ni kan följa arbetet på deras blogg:  Att skriva sig till läsning på Snösätra.

Att en del barn tycker att det är lättare att skriva än att läsa är i och för sig inget nytt, det nya är att datorn är central i processen. Den ”nya metoden” har sin grund i norrmannen Arne Tragetons forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning. 

På Snösätraskolan har vi valt att använda iPads och det har fungerat väl. På en iPad sitter tangentbordet på samma plats som läs- och skrivytan och när man skriver slipper eleven momentet att flytta fokus från tangentbordet till skärmen och tillbaka, vilket har visat sig vara en stor fördel.

 En annan fördel är att när man väntar med att bokstavsträna för hand till åk 2 sparar man mycket tid som istället kan ägnas åt språkutveckling och samtal kring texternas innehåll och uppbyggnad. 
Motoriken tränar man på andra sätt, t ex genom att rita till texterna.

/Elisabeth Ljungdahl

Rapport från konferensen Wikipedia Academy

2010-11-27T11:24:00.021+01:00

Många intressanta diskussioner, föreläsningar och workshops om wikipedia spirade på konferensen Wikpedia Academy som ägde rum på Kungliga biblioteket i Stockholm den 25-26/11.

Jag deltog på fredag förmiddag och lyssnade på fyra föreläsare. Jag har inte möjlighet att återge allt som togs upp men vill ge ett par glimtar från konferensen.

Lars Ilshammar inledde och han talade om betydelsen av att wikipedia endast funnits i nio år. Wikipedia är därmed i slutet av sin barndom. Genom att sätta in wikipedia i större sammanhang och teorier gav Lars en större förståelse kring hur ny teknik och alla dess möjligheter genomgår olika faser innan det etableras och blir naturligt.

Jutta Haider, post doktor vid Lunds universitet gjorde jämförelser med wikipedia och den långa traditionen av uppslagverk och i olika kontexter. Hennes föreläsning var mångfacetterad och med en akademisk förankring. Haider hänvisade bland annat till Christian Petzold som i ett sammanhang benämnde wikipedia som en minnesplats. Ett arkiv som arkiverar sig själv i och med att alla redigeringar finns kvar i wikin.

Torsten Kälvenmark talade om högskolors tredje uppgift som är att informera om den forskning som bedrivs. Han har varit med i olika sammanhang för att stärka högskolor och universiteten att redovisa forskningsresultat. Kälvenmark ser många möjligheter med att använda wikipedia för de ändamålen. Han föreslår till exempel att skolor och högskolor ska bilda wikipediagrupper för att vara med och kvalitétssäkra informationen i wikipedia.

Professor Olof Sundin från Borås högskola och Lunds universitet talade bland annat om hur kunskap konstrueras och hur wikipedia bedöms, dess trovärdighet och relevans av främst gymnasieelever. Sundin anser att det finns en traditionellt förhållningssätt till källkritik som är starkt närvarande i nya digitala medier till exempel wikipedia. Sundin är projektledare för projekt EXAKT och på deras blogg finns mycket intressant att ta del av. Han anser också att pedagoger och bibliotekarier bör handleda eleverna till att formulera frågor. Frågor som det kanske inte alltid finns ett givet svar på.

Något som återkom under konferensen är att fler bör bidra till wikipedia för att förstå processen och på Mittuniversitet ges en kurs om wikipedia.

Det finns en hel del dokumentation från konferensen så jag hänvisar till det för den som vill ta del av mer konferensens innehåll.

Twittertweets från dagen.

Kristina Alexandersons inlägg.

Gedigen konferensrapport på Calandrellas blogg

Olof Sundin

//Cecilia Bengtsson deltog på konferensen

Lgr11 + informationssökning och källkritik

2010-11-21T17:53:00.009+01:00

Jag gjorde en sökning i Lgr11 på olika ord till exempel informationssökning och källkritik och hittade många intressanta meningar där skolbibliotekariernas kompetens är värdefull för elevers lärande:

”År F-3

- Informationssökning och källkritik.

- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

- Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

År 4-6

- Informationssökning och källkritik.

- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

År 7-9

- Informationssökning och källkritik.

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

- Hur man citerar och gör källhänvisningar.

- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

- Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

- Söka information från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.”

Titta även på den filmsnutt om nya läroplanen där Henrik Widaeus gjort en sökning i läroplanen på orden dator, internet, digital och webb.

//Cecilia

Rapport från skolverkets referensgrupp för skolbibliotek

2010-11-19T11:49:00.015+01:00

Fr.v. Cay Cornelisson kulturrådet, Kjell Ahlgren Skolinspektionen och Inger Tinglev Skolverket

Hur ska ett skolbibliotek definieras utifrån skollagen? Vad tänker skolinspektionen kring inspektioner av skolbibliotek? Hur kan vi alla rusta oss inför att skollagen träder i kraft nästa år?

Ovanstående är några av de frågor som ventilerades på Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek tredje träff torsdagen den 18/11. Tanken med gruppen är i mångt och mycket att vara en expertgrupp åt skolverket i skolbiblioteksfrågan.

Kort sammanfattning av mötet

Vi lyfte återigen behovet om stödmaterial för skolledare och rektorer för att kunna förverkliga skollagens skrivelse om skolbiblioteken. Vi konstaterade att det behövs en definition av skolbibliotek för att kunna ta fram stödmaterial.

Därför kommer vi att arbeta med att ta fram en gemensam defintion för skolbibliotek. Den ska vara klar våren 2011. Vi pratade mycket om olika aspekter av ordet tillgång som är nyckelord i lagtexten. I skollagen står: "Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek."

Kjell Ahlgren från skolinspektionen deltog från lunch och framåt. Han berättade hur skolinspektionen arbetar, vilka olika typer av inspektioner som genomförs och så tog han upp olika aspekter på hur skolinspektioner av skolbibliotek skulle kunna gå till. Ingenting är i dagsläget klart men skolinspektionen bevakar det här området på olika sätt.

En sak som Kjell Ahlgren påpekar är att det som skolinspektionen kommer att titta på är skolbiblioteksverksamheten/funktionen del vill säga INTE lokaler, mediebestånd och antal timmar det är bemannat. Inte heller organisation är intressant utan skolinspektionens fokus är hur skolbiblioteket påverkar elevernas lärande.

En annan sak som jag reflekterar över är att skolinspektionen begär att få in dokument från de skolor som de ska inspektera. Skolbiblioteken borde alltså bifoga sina verksamhetsplaner, utvärderingar och andra dokument utav värde med de material som rektorn skickar in och här kan vi skolbibliotekarier rusta genom att dokumentera, skriva verksamhetsplaner och göra utvärderingar med mera!

//Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun

Planera PR och kommunikation för ditt skolbibliotek

2010-11-12T10:49:00.003+01:00

Inbjudan till medlemskväll 1 december 2010
1 december får vi besök av Seija Eriksson från Skolverket. Seija har arbetat i flera år med webbplatsen Skoldatanätet och sedan 2007 med webbplatsen IT för pedagoger. Seija kommer att berätta om, utifrån sin egen erfarenhet,hur du kan planera PR och kommunikation av din verksamhet. Hur kan du tänka kring dina målgrupper och deras olika behov av din verksamhet? Seija kommer också att berätta lite om hur du skriver en kommunikationsplan och om vilken nytta du kan ha av en sådan. Programmet vänder sig till skolbibliotekarier i grundskola och gymnasium.

Vi avslutar med lite glögg, pepparkakor och trevlig samvaro!

Praktisk information

Tid: 1 december 2010. Kl 17.30-19.30

Vi startar med fika och smörgås klockan 17.30

Seijas föreläsning pågår 18.00-19.00
Efteråt kan vi stanna kvar en stund och diskutera det Seija har pratat om, men också diskutera andra frågor som för ögonblicket är intressanta.

Plats: Skolverket, Alströmergatan 12 (T-bana Fridhemsplan, uppgång Fleminggatan)

Anmäl till: Anita Höglund anita.hoglund@botkyrka.se , cecilia.bengtsson@ekero.se eller anette.holmqvist@skolverket.se senast den 26 november.

Ett nationellt manifest för ökad digital delaktighet

2010-11-09T10:20:00.007+01:00

Den 26-27/10 genomfördes internetdagarna. Ann Wiklund bland annat samordnare för ikt-lyftet skriver här ett gästinlägg om internetdagarna, ikt-lyftet och ökad digital delaktighet.

"Min vision är IT som kvalitativt lyfter och förbättrar människors vardag, som är tillgänglig för alla, i hela landet, i alla våra livsskeden. Över allt, för alla. Det är att på allvar sätta tekniken i människans tjänst,” sa IT-minister Anna-Karin Hatt i sitt tal p Internetdagarna 26-27 oktober i Stockholm. Läs hela talet.

IT-ministern sa också att hon ville höra mer om bibliotekens och studieförbundens arbete med att öka den digitala delaktigheten. Och vi är beredda! Den 3 december träffas nationella representanter för biblioteks- och folkbildningsorganisationer för att skriva under ett gemensamt manifest om att samverka i en gemensam kampanj för att öka den digitala delaktigheten. Det är en närmast historisk händelse som är resultatet av en lång process.
För att öka den digitala delaktigheten för så många som möjligt, kunna ha individperspektiv och erbjuda enkel Internetutbildning gratis, behöver vi samverka strategiskt och långsiktigt både lokalt, regionalt och nationellt. Därför tog länsbiblioteken initiativ till det nationella projektet IKT-lyftet som startade hösten 2009. Det syftar till att skapa nationell samverkan med framför allt folkbildningen. Erfarenheter och kunskap från de bibliotek/länsbibliotek som redan arbetar med digital delaktighet är det som IKT-lyftet bygger på.

Biblioteken och folkbildningen har olika roller, men förenas i uppdrag om ökad delaktighet, tillgänglighet och demokrati. Ett gemensamt samhällsuppdrag kan man tolka det som. Tillsammans kan vi nå många! Under 2010 har ett nationellt nätverk med flera organisationer och myndigheter skapats inom projekt IKT-lyftet. Vi är överens om att det är ett stort demokratiskt problem att det finns ett digitalt utanförskap och vi har diskuterat hur en bred samverkan för ökad digital delaktighet skulle kunna utformas. Min roll som nationell samordnare i IKT-lyftet har varit att bjuda in till och hålla ihop diskussionen tills vi landar i gemensam planering. Och där är vi nu snart. IKT-lyftet som projekt avslutas våren 2011 och övergår i det gemensamma arbetet. Hur det ska organiseras diskuterar vi just nu. Och naturligtvis hoppas vi på att få ministerns godkännande och stöd för den kampanj vi planerar.
I skolpolitiken bör den digitala delaktigheten vara en brännande het fråga. Det är lätt att förledas att tro att alla elever kan hantera Internet och digitala tjänster. Stiftelsen .se och Medierådet visar i statistik och studier att det inte är så. Den kunskap som finns hos skolans bibliotekarier borde vara oerhört viktig att ta tillvara i detta arbete. Kan vi i dagsläget inte se någon nationell politisk kampanj för digital delaktighet i skolan, kan vi ändå regionalt och lokalt söka skola och skolbibliotek som samverkanspartners. Tillsammans når vi många!

//Ann Wiklund

Årets skolbibliotek på Skolforum

2010-11-02T19:47:00.005+01:00

Igår var jag på Skolforum i Älvsjö och deltog när priset till Årets skolbibliotek delades ut till Pauli gymnasium från Malmö. I år delades priset ut av Helen Ängmo, tf generaldirekör för Skolverket och hon tog tillfället akt och berättade lite om skolbiblioteken i den nya skollagen. Än får vi dock vänta innan vi får några besked om vad den nya lagen verkligen kommer att innebära.

Priset är ett vandringspris, en tavla av Sven Nordqvist som han själv överlämnade samt ett författarbesök, skolan får också en kopia av tavlan som de får behålla.

Skolan representerades av Teresia Palander och Jenny Uthas (skolbibliotekarier), Edward Jensinger (rektor och ansvarig skolledare för skolbiblioteket) och Krister Wahlström (samordnande rektor). De presenterade sin skola och sitt skolbibliotek/ mediatek. Det verkar vara en väl fungerande verksamhet som är förankrad både hos skolledning och bland lärarna, ett kriterium som väger tungt när Årets skolbibliotek ska utses.

Biblioteket har tre ben att stå på:
1. Mediateket ska vara skolans informationscentrum som stärker det pedagogiska arbetet.
2. Mediateket ska bidra till elevernas språkutveckling.
3. Mediateket ska vara en kulturell mötesplats.

Teresia och Jenny berättade om flera spännande aktiviteter bl a en novelltävling, Spöken @2000-talet, som avslutades med prisutdelning på en spökfest i fredags.

Vill ni läsa mer Årets skolbibliotek så gå in på skolans hemsida, som Hanna skrev om här för några veckor sen.

De senaste åren har många priser i biblioteksvärlden gått till skolor och bibliotekarier i Skåne. Säkert inte en slump eftersom så många biblioteksprojekt bedrivits i Skåne, vilket medfört en medveten satsning på många skolor.

Pauli gymnasium är värdiga vinnare av Årets skolbibliotek 2010, men det vore roligt om vi hittar Årets skolbibliotek 2011 utanför Skåne.

//Elisabeth Ljungdahl

Skolbibliotekets pedagogiska roll nu och i framtiden

2010-10-31T14:35:00.011+01:00

Häromdagen fick jag en ny bok om skolbibliotek i min hand Skolbibliotekets möjligheter - från förskola till gymnasium Helle Barrett på pedagogiska centralen i Malmö en av författarna.

Jag skumläser boken med stor nyfikenhet och hittar många bra reflexioner, beskrivningar av skolbibliotek och konkreta tips. Glädjs till exempel åt att boken inleds med att konstatera att skolbiblioteken sedan 1/7 2010 finns med i skollagen. I början av boken tas också tankar om industrisamhällets övergång till interaktionssamhälle. Författarna ger en bra bild hur förändringarna påverkar skolan och skolbiblioteken.

Huvudsyftet med boken är som jag tolkar de att beskriva de lyckade projekten Språkrum, LekaSpråkaLära, SMiLE, många SMiLE och SökaSpråkaLära. Alla det här projekten har olika inriktningar, syften och målgrupper men en röd tråd är att stärka samverkan mellan skola och skolbibliotek. Jag är tacksam över att få ta del av alla de erfarenheter och effekter som ovanstående projekt medfört.

Boken förmedlar många viktiga och intressanta saker och det är vårt att nämna många men jag gillar att elevens lärande är i fokus och att skolbibliotekets roll som pedagogisk funktion hela tiden lyfts fram. Det är också intressant att få ta del av alla reflexioner kring varför projekten lyckas bättre på vissa skolor än på andra.

I slutet på boken säger en av deltagarna i de två SMiLE projekten såhär "Jag tror också att projektet har gett skolbibliotekarierna mer mod att våga se sig själva som pedagogiska resurser och inte bara som servicepersonal" Jag tror också att det är en förutsättning inför framtiden att anamma det här synsättet.

Bokens innehåll visar på möjligheterna att utmana skolans och bibliotekets traditioner och att ta skolbibliotekets roll i lärandeprocesserna till ytterliggare nivåer. Jag inspireras av Stefan Pålssons blogginlägg Sceniarer om framtidens undervisning och lärande och får ett hum om vad framtidens lärande handlar om och var skolbiblioteket kan spela viktiga roller.

//Cecilia Bengtsson

Grattis till Årets skolbibliotek: Pauli gymnasium!

2010-10-19T10:44:00.002+02:00

Årets skolbibliotek finns i Malmö och är Mediateket vid Pauli gymnasium! Stort grattis från SkolbibliotekÖst!

Årets skolbibliotek utser årligen av Nationella skolbiblioteksgruppens jury. Juryns motivering för Årets skolbibliotek 2010 lyder:

"Genom medvetna satsningar och strategier har skolledning och personal tillsammans med bibliotekarierna utvecklat mediateket/biblioteket att gå från en anonym tillvaro i skolans utkant till att bli en ledande puls. Skolbiblioteket har kraftigt bidragit till att Pauli gymnasium de senaste åren utvecklats i mycket positiv riktning. Tydliga mål har gemensamt satts upp för elevernas informationskompetens och läsning med bl.a. bok-film-bloggprojekt samt för läromedelshantering.
Biblioteket utmärker sig också i sin roll som kulturell mötesplats med lockande evenemang som främjar en kulturell medvetenhet hos eleverna".

Ingen dålig motivering alltså, bibliotekarierna på Pauli gymnasium verkar ha jobbat i rätt riktning och gjort sig förtjänta av detta pris på flera sätt!

Priset Årets skolbibliotek 2010 kommer att delas ut delas ut på Skolforums Stora scen den 1 november, kl. 11.45 av Skolverkets t.f. generaldirektör Helen Ängmo. Kanske kommer det en rapport även därifrån, om någon från styrelsen i Öst har möjlighet att delta...

Efter tillkännagivandet tog jag mig en snabb titt på Mediatekets webbsida, den är både trevlig och informativ! Jag kan rekommendera ett besök på den. Där finns nyheter, evanemang och boktips från elever.
Där hittar vi även skolans Bok- och filmblogg:
BOK-FILM-BLOGG PÅ MALMÖ LATINSKOLA OCH PAULI GYMNASIUM HT-2009

Guider och lärarhandledningar om sociala medier ur ett källkritiskt perspektiv.

2010-10-15T17:32:00.009+02:00

Hanna Johansson, gymnasiebibliotekarie på Enskilda gymnasiet har för Kolla källan tagit fram faktaartiklar om sociala medier och tips på hur skolan kan diskutera källkritik och sociala medier i undervisningen.

Hanna berättar:

"Sociala medier är ett samlingsbegrepp för många olika webbsidor och tjänster på Internet, men kan beskrivas som mötesplatser där användarna kan bygga upp sitt eget innehåll, skapa kontakter och nätverk med andra.
På Kolla källan finns nu nya guider och lärarhandledningar, som handlar om sociala medier ur ett källkritiskt perspektiv.

Materialet består av introduktioner till de sociala tjänsterna Facebook, Twitter, bloggar och Youtube, med tillhörande elevövningar att använda när du vill diskutera källkritik och sociala medier tillsammans med elever."

Sociala medier på Kolla källan

Tips och idéer: elevövningar och diskussionsfrågor

//Cecilia & Hanna

Jorden runt på ett läsår

2010-10-09T12:15:00.003+02:00

Har ni upptäckt projektet Jorden runt på ett läsår? Om inte så tycker jag att ni ska spana in deras ning. Under läsåret 2010/2011 kommer Daniel Jarl resa runt till olika platser i världen. Via ningen följer elever/klasser Daniels resa, de får uppdrag och är på så sätt delaktiga i resan och läroprocesserna.

På ningen står det såhär om projektet.

”Projekt Jorden runt på ett läsår är webbaserat och pågår 2010/2011 ”och handlar om att skapa en plattform där barns nyfikenhet inför kunskap kan väckas i kommunikation med andra och förankra kunskapsinhämtningen i verkligheten.” De klasser som vill delta får en egen ningsida och ska hjälpa Daniel att ta sig fram i världen. Han kommer att få olika uppdrag. ”Barnen kommer också att få ta del av mina funderingar kring vacciner, prata om utrotningshotade arter, vad klimathotet innebär och mycket mer…Projektet syftar till att försöka ge barnen och lärarna förutsättningar till att delta i en ansvarsfull pedagogik där uppgifterna som barnen får utmanar dem som grupp att tillsammans genom kommunikation och meningsskapande, tillägna sig kunskap om vår planet."

Gästskribent Per Falk om ett Wikipediaprojekt på Nacka gymnasium

2010-10-04T10:02:00.001+02:00

Hej, jag heter Per Falk och jag är lärare och IKT-pedagog på Nacka gymnasium. I skolvärlden är fenomenet Wikipedia fortfarande omtvistat, vilket jag delvis kan förstå, den är ju öppen och redigerbar för allmänheten! Det är bara att gå in på närmaste artikel om ett politiskt laddat område så kan man se hur diskussionen böljar fram och tillbaka, där till och med artikelinnehållet kan redigeras i realtid i samband med en incident.

Men i min värld står Wikipedia för allt det som skolan borde stå för - öppenhet, engagemang och kunskapstörst. Wikipedias användare har som ambition att samla all världens kunskap i sin portal, och det tycker jag är en häftig ambition. Men framför allt tycker jag att fenomenet sätter fingret på mycket av det som vi borde lära ut och rusta eleverna med inför morgondagen, bland annat hur man hittar och filtrerar rätt i ett informationssamhälle. Med anledning av det här så testar jag nu min idé med en Adoptionsbyrå!

Eleverna skall under det här läsåret adoptera och bevaka en artikel på Wikipedia. En artikel som de anser vara värd att skapa eller bevara.

Några frågor som vi kommer att diskutera är:

Finns artikeln du vill skriva om redan? Om inte, varför?

Får man skriva om ämnet på Wikipedia? Om inte,varför?

Om artikeln finns, vad står det? Verkar den sanningsenlig? Vad kan man förbättra? Vilka källor kan man använda?

Vilka är där och skriver? Finns det någon diskussion? etc etc...

Här finns det så många frågor som jag anser vara viktiga att ta upp och diskutera. Klassen kommer nu att adoptera 28 artiklar, de har redan gjort sina val och de kommer att dokumentera sin resa på Projekt Stagnelius. Här skall det diskuteras, reflekteras och framför allt talas om Wikipedia och kunskap. Det får bli vårt bidrag i tävlingen Webbstjärnan. Jag kommer själv att ta tag i artikeln om författaren Stagnelius och jag har även intresserat Kristina Alexandersson för projektet.

Avtackning för Christer Holmqvist

2010-09-30T18:22:00.008+02:00

Med festligheter, tal, tipspromenad och ett specialnummer av Östanvinden avtackades Christer Holmqvist i samband med skolbibliotek östs årsmöte den 29/9 2010. I elva år har han varit föreningens ordförande.

Föreningen hade dessutom en stor överraskning till Christer i form av det stipendie som föreningen inrättat till Christer Holmqvists ära. Den första stipendiaten var naturligtvis Christer själv och motiveringen löd:

"Priset tilldelas Christer Holmqvist för hans värdefulla insatser för skolbibliotek under 35 år. Med sin positiva inställning har han inspirerat oss alla och spridit kunskaper inom ett av skolans viktigaste områden."

Här är en animotofilm tillägnad Christer Holmqvist!
Create your own video slideshow at animoto.com.

Apropå det omtalande seminariet om sociala medier och bibliotek på årets bokmässa

2010-09-28T11:37:00.012+02:00

På bok- och biblioteksmässan deltog jag på ett seminarie om sociala medier och bibliotek i en panel tillsammans med Unni Drougge, Ramsus Fleicher, Kristina Alexandersson och Sara Kjellberg. Högskolan i Borås ger en bra bild om vad som sades på seminariet. Det uppstod en viss polarisering i paneldebatten vilken Jonas Thente hakar på i sin Radio och Tv-krönika i gårdagens i DN där han reflekterar över bok- och biblioteksmässans innehåll. Han skriver till exempel :

”Bibliotekarierna snackar hellre Youtube än böcker. Samtidigt knyter nätaktivisterna sina nävar för att försvara biblioteken.”Thentes slutpoäng lyder följande:”Han (=Rasmus Fleicher) och alla andra riktiga nätaktivister är ju väl medvetna om att internet med alla dess applikationer är en dvärg, som står på en jättes axlar: den mänskliga tankens och kunskapens långa, långa historia."

Under hela gårdagen fördes många dialoger och debatter framförallt på twitter om artikeln och paneldebatten . Och tack vare sociala medier blev den efterföljande dialogen både nyanserad och intressant. För det handlar inte om varken eller och sociala medier ersätter inte bibliotekens kärnverksamheter såsom förmedlning av skönlitteratur, berättelser, informationssökning, organisera och systematisera information etc. men det kan komplettera och vara verktyg för en del av det sysslor som vi ändå gör och i viss mån bör göra mer av till exempel nätverkande, omvärldsbevakning och marknadsföring. På ett djupare plan och i ett längre perspektiv kommer dock våra verksamheter förändras i och med att internet förändrar vårt sätt att kommunicera, vi blir medproducenter till information och allt mer information är digital med mera.

Många har skrivit och tyckt till i ämnet men jag vill tipsa om Peter Alsbjers blogginlägg i ämnet. Gustav Almestad skriver också om debatten och där är kommentarerna intressanta att ta del av. Rasmus Fleischer som deltog i panelen beskriver syn på saken i hans inlägg.

//Cecilia Bengtsson

Årets bok- och bibliotekmässa

2010-09-26T21:45:00.010+02:00

Årets mässa är över. Intrycken är många men jag tror att alla vi som stod i skolbiblioteksföreningarnas monter mest kommer att minnas alla möten med skolbiblioteksintresserade mässbesökare. Tack till alla som besökte eller arbetade i montern på olika sätt. Här kommer ett par bilder:

Skolbiblioteksföreningarnas monter på mässan

2010-09-17T10:27:00.002+02:00

På skolbibliotek.se får du mer info om skolbiblioteksföreningarnas monter på mässan och monterprogram.

Väl mött i monter E01:02, den självklara mötesplatsen för alla skolbiblioteksintresserade.

//Cecilia

Öppna lärresurser

2010-09-12T21:08:00.029+02:00

Häromdagen insåg jag att det var dags att ta bort mina skygglappar för ögonen om vad öppna lärresurser är och vad det innebär det för bibliotek och skola. Att skriva ett blogginlägg är ett sätt att lära sig mer.

Onsdagen den 8 september hölls ett webbseminarium om öppna lärresuser för alla medlemmar i Dela!. Webbseminariet är en del inom det större projektet OER - en resurs för lärande. OER står för Open Educational Resources. Åtta lärocenter samverkar i projektet och syftet med projektet är att sprida kunskap om möjligheterna med öppna lärresurser, visa goda exempel och uppmuntra lärare att börja dela med sig.

En definition av vad öppna lärresurser är:

–material i digital form som främjar lärande

–fritt tillgängliga att användas och spridas i undervisningssyfte. -Det är även vanligt att innehållet får bearbetas och modiferas.

Till exempel:

• Podcasts

• Wikis

• Webbsidor

• Filmer

• TV-program

• Inspelade föreläsningar

• Visualiseringar med bild och ljud

• Presentationsmaterial

• Studiehandledningar

Ofta används en upphovsrättslicens för att klargöra de exakta villkoren för hur lärresursen får användas av andra. En mycket vanlig licens i det här sammanhanget är Creative Commons. Läs gärna mer om Creative Commons i Skolverkets Creative Commons-guide för lärare

Alistair Creelman har gjort en mycket bra introduktionsfilm om öppna lärresurser.

Stefan Pålsson har skrivit ett inlägg på Omvärldsbloggen om OER-seminariet

Niklas Karlsson har också skrivit ett blogginlägg om seminariet.

//Cecilia

UR:s programserie BARN AV SITT SPRÅK

2010-09-11T18:24:00.006+02:00

Just nu går en serie på torsdagkvällar BARN AV SITT SPRÅK. Den 9 september 20.00 visades den första delen av fem Hela skolan läser (klicka på länken och se hela programmet på UR play) Programmet handlar om hur Rannebergsskolan arbetar mycket medvetet med läsning och framför allt med högläsning.

Missa inte heller torsdagen den 16 september 2010 kl. 20.00 då visas KÖRLINGS BARN.

//Cecilia

Workshop om strategier och policys för sociala medier 26/8

2010-08-30T18:38:00.006+02:00

Tänk er att tillsammans med 50 andra ventilera och diskutera strategier för att använda sociala medier i sina biblioteksverksamheter. I torsdags samlades biblioteksmedarbetare från olika sorters bibliotek i Stockholms län för en workshop kring detta. I Stockholms län finns ett biblioteksråd där jag sitter med som representant för skolbiblioteken. Vi fick i uppdrag att arrangera något om sociala medier och resultatet blev ett open space om strategier och policys för sociala medier på Barnens eget bibliotek i Stenhamra.

Det finns mycket att säga om dagen men i huvudsak diskuterades vad, varför och hur sociala medier kan användas på bibliotek. Det var många givande dialoger och jag tror att de flesta uppskattade att få vara aktiva deltagare istället för åhörare. Sociala medier och skolbibliotek diskuterades det i ett par grupper, bland annat om hur sociala medier kan användas för att marknadsföra och sprida information om skolbiblioteket.

För er som vill läsa mer finns det mycket dokumentation, twittert weets, foton och blogginlägg från dagen att del av.

//Cecilia Bengtsson

Reflexioner efter Iflas förkonferens om skolbibliotek

2010-08-12T22:28:00.020+02:00

Ett par dagar har gått sedan Iflas eminenta förkonferens om skolbibliotek. 100 deltagare, alla med stort intresse för skolbiblioteksfrågor deltog på Burgårdens konferenscenter i Göteborg, måndagen den 9/8 2010.

Här finns dokumentation från konferensen och podcasts.

För er som vill ha den korta versionen om konferensens innehåll finns en liten animotofilm: http://animoto.com/play/Ca7fgPiqxyqwoQY131enYQ

Temat för konferensen var framtidens skolbibliotek ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Jag bär med mig nedanstående områden från dagen som jag tycker att flera av föreläsarna berörde i sina presentationer.

Elever och informationsfärdigheter

Förändrade förhållningssätt till lärande och kunskap ger också nya behov av informationsfärdigheter för elever. Det handlar inte längre så mycket om att ge elever nycklar till att söka, hitta och värdera information utan ännu mer om att kunna transformera information till kunskap. Ross Todd uttryckte sig ungefär såhär:

"Teaching kids to transform information to knowledge is the central key for the future school library." Dr Ross Todd"
"The future for school is about knowledge development, not information redefining capabilities" Dr Ross Todd"

Här är en artikel om Ross Todd.

Share and learn from each other

En annan röd tråd som många föreläsare återkom till var att skolbibliotekarier har mycket att lära av varandra. Det vore förnämligt om vi använde oss av webben för att dela med oss, delta i samtal, erfarenhetsutbyten och omvärldsbevakning etc.

"It´s important to share and learn from each other and others. Outside our own box. Collobarate." Dr Ross Todd

Även de andra föreläsarna berörde detta. Helle Barret från pedagogiska centralen i Malmö talade mycket om vad samarbete och utbyte kan leda till. Det var inspirerande att få ta del av hennes erfarenheter och tankar.

Web 2.0

En förändrad syn på lärande, teknikens möjligheter i skolan och att använda web 2.0 i sin verksamhet berörde flera av talarna för dagen. Dr. Lesley Farmer gav exempel på hur detta konkret kan se ut och varför vi bör ta oss an detta:

"Think web/library 2.0. Using the whole New Mind." Dr Lesley Farmer

Den konkreta framtiden

Skolbiblioteken har många möjligheter och är nödvändiga men en del behöver förändras och åtgärdas. Hur ska vi ta oss an forskning, förhålla oss till förändrade styrdokument och lagar etc.? Anette Holmqvist från skolverket och tillika webmaster för skolbibliotek.se gjorde en utmärkt och gedigen presentation kring framtidens skolbibliotek och det som komma skall. Jag tyckte att det gav mig en större förståelse för vad som bör göras på nationell nivå, kommunal och individuell nivå. Ta del av Holmqvists läsvärda och innehållsrika presentation .

Mycket mer skulle kunna skrivas och sägas om konferensen men jag vill avsluta med att rikta ett tack till de som arrangerade konferensen och särskilt Fredrik Ernerot och Elisabeth Söderling, tack!

Skrivet av Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun

Sommaruppehåll

2010-06-27T12:39:00.007+02:00

Nu tar SkolbibliotekÖst sommarlov. Det innebär, förutöver att föreningen inte arrangerar några aktiviteter, att den här webbplatsen inte uppdateras under perioden 25 juni-15 augusti.

Inför hösten vill vi gärna ha önskemål om vad ni vill läsa och ta del av på vår blogg. Det går bra att lämna kommentarer till det här inlägget.

Ha en trevlig sommar så ses vi höst!

Nya skollagen

2010-06-22T22:47:00.006+02:00

Idag kl. 15 kom beskedet som vi länge väntat på del vill säga den nya skollagen där skolbiblioteken finns inkluderande. Den förra skollagen är från 1985. Vad innebär den nya skollagen? Såhär presenterar Riksdag och departementet skollagen:

"Ett antal lagar och förordningar samlas på ett ställe i den nya skollagen som börjar gälla den 1 augusti 2010. Den ska tillämpas på utbildningar från den 1 juli 2011" Läs mer

//Cecilia

Sommarlovsläsning

2010-06-17T22:15:00.004+02:00

Ovanstående tre böcker har jag tänkt läsa i sommar. Ser framemot att få tag mig an dessa tre olika böcker! //Cecilia

Kristina Alexandersons presentation om källkritik för pedagoger i Kungsbacka 14 juni

2010-06-14T22:15:00.003+02:00

En ypperlig pedagogisk och inspirerande presentation om källkritik med mera.

View more presentations from Kristina Alexanderson.

Läsåret är slut och det finns möjligheter till omstart!

2010-06-09T21:51:00.004+02:00

Sommaravslutningstider och bland alla bokhögar, krav och jox finns det lite tid för utvärdering och reflektion men framför allt möjligheter till omstart! Jag reflekterar över det gångna året och tänker att nästa läsår då ska jag minsann ta tag idéer, samverkansprojekt och de förändringsarbeten som jag önskar genomföra. Men hur få tid till detta? Jag vet ju att jag inte har mer tid nästa läsår och så vidare. Tidigare i år fick jag ta del av en modell via Henrik Widaeus. Den här modellen använde vi under en workshop och sedan dess tänker jag ofta på att den illustrerar möjligheter till förändringsarbeten och framför allt att tänka kring vad jag bland alla mina arbetsuppgifter bör lägga på kyrkogården för att frigöra tid till allt nytt och annat som jag vill göra.

Vad skulle du lägga på på kyrkogården?

View more presentations from Cecilia Bengtsson.

Tack Henrik Widaues för modellen som från början är framtagen av McLuhan.

Låt oss tänka tillsammans kring skolbiblioteksutveckling!

2010-06-03T21:58:00.004+02:00

Sista veckan på terminen, sommaren är här och det är dags att summera det gångna året och blicka framåt. För egen del har mycket hänt. Det senaste året har jag försökt tänka framåt och se in i framtidens skolbibliotek. Det är ju i mångt och mycket en omöjlig uppgift och därför så finner jag delvis ro i Christer Holmqvists http://www.skolbibliotek.se/christerholmqvist.htm
kloka ord om framtiden.

"Det är aldrig vi själva som sätter framtidsagendan. Det är omvärldens, skolans och elevernas behov som sätter den agendan."

Jag suger i mig hans ord och tänker att jag ändå vill ställa frågor, problematisera och försöka tänka framåt men självklart i samspel med skola och omvärld.

Ett par saker funderar jag lite extra mycket på och det vore så roligt om vi tillsammans kunde tänka kring dem. Input och tankar välkomnas!

1. Jag behöver konkreta exempel på hur ett skolbibliotek bidrar till elevers lärande?

2. Hur kan ett skolbibliotek bli en del av web 2.0 och 3.0?

3. Hur kan skolbibliotek möta det vidgade textbegreppet/transliteracy. Fånga upp elevernas medielandskap och alla de digitala resurser som finns?

Vet att mina frågeställningar är vida och inte lätta att ge korta svar på men alla reflexioner mottages tacksamt!

//Cecilia

Skolbiblioteken på Ekerö och utvecklingsbidraget från Svensk biblioteksförening

2010-05-29T22:37:00.009+02:00

"Låta tanken få vingar utifrån det vi ser hända runt omkring oss. Kombinera med dina unika förutsättningar....Hur kan ni bli en omistlig del av internet?" Joakim Jardenberg http://ow.ly/1RMyC

Skolbiblioteken på Ekerö fick i veckan ett utvecklingsbidrag från Svensk biblioteksförening på 125.000 kronor. Ovanstående citat kan symbolisera en del av de visioner och mål som Ekerö vill förverkliga de kommande åren.

Livet är märkligt och tar ibland oväntade svängar. Den här veckan började som en vanlig vecka för mig. Jag befann mig på Barnens eget bibliotek i Stenhamra och det var fullt av elever i skolbiblioteket som sökte information om allt från vulkaner till medeltidens godis när Peter Axelsson från Svensk bibliotekförening ringde och meddelade den positiva nyheten.

Ett rejält tillskott i kassan ger oss möjligheter att förverkliga den ansökan som vi skickade in. Vår dröm om att få utveckla skolbiblioteksverksamheterna på Ekerö inom många områden. Det handlar bland annat att på olika sätt samverka för elevernas lärande och utveckling, integrera IT ännu mer i undervisningen och hitta nya metoder och sätt att arbeta på. Varje skolbibliotek är unikt och utvecklas i samråd med skolan och det vill vi också fortsätta att stärka och stödja.

Rent konkret kommer vi att bland annat diskutera och analysera framtidens medier och lärande, undersöka elever och pedagogers tankar och nytta av ett skolbibliotek och använda webbens alla möjligheter ännu mer i skolbiblioteksverksamheterna.

Vår ansökan, våra visioner och viljor är en del av ett större sammanhang och utan de sociala medierna, olika forum och dialoger som vi får ta del av hade en ansökan inte varit möjlig. Vi hoppas därför på ett fortsatt utbyte och dialoger om skolbibliotekens framtid och att vi kan dela med oss av våra erfarenheter och lärdomar.

//Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun

Studiebesöket på Åland

2010-05-22T12:00:00.009+02:00

Jag är nyss hemkommen från en solig och givande studieresa till Åland.Torsdag kväll gick båten och drygt 24 timmar senare var vi åter på hemmaplan. Under fredagen besökte vi Elspeth Randelin verksam på Ytternäs skolbibliotek. Fler kommer att skriva om vårt studiebesök så därför nöjer jag mig att hänvisa till den presentation som skolbibliotekerien Elspeth använde för att berätta om sin verksamhet på fantastiska Ytternäs skola.

Powerpoint till skolbibliotek öst maj 2010 1

Teachmeet 19 maj 2010

2010-05-20T13:32:00.012+02:00

Igår deltog jag på Teachmeet på globala gymnasiet i Stockholm. Såhär beskrivs konceptet TeachMeet på deras wiki.

"TeachMeet är ett informellt och helt kostnadsfritt möte för lärare, av lärare. Det är till för oss som är intresserade av IKT i klassrummet - ett intensivt och inspirerande möte kollegorna emellan, ett möte som oftast arrangeras i samband med stora konferenser eller mässor inom utbildningsområdet. Fokus är på nätverkande i en trevlig miljö och mängder med konkreta exempel om pedagogisk IT-användning ute i klassrummen idag. Med andra ord: TeachMeet är så långt från en vanlig konferens som man bara kan komma."

En hel del pedagoger hade anmält att de ville framföra presentationer och via fruktmaskinen http://classtools.net/education-games-php/fruit_machine/ slumpades det fram vilken turordning som gällde. En mängd intressanta presentationer kring olika IKT-verktyg och tankar kring nyttan av IT och dess möjligheter i skolan framfördes i snabb takt. Jag ids inte gå närmare in på alla de bra och inspirerande presentationerna som gjordes under kvällen eftersom de flesta presentationerna finns publicerade på ett eller annat sätt och många tweets och andra kommentarer också finns tillgängliga. En sak vill jag dock lyfta fram och det är presentationen av Ystads It-pedagog Joachim Thornström och den s k skolväskan med många bra webbsidor http://www.ystad.se/skolvaskan

Jag tycker att teachmeet gav mycket. Det var kul, uppsluppen stämning och trevligt att träffa många av de personer som jag träffat via twitter och i andra forum. Jag kunde också se hur skolbiblioteken har en naturlig plats i en skola där IKT används frekvent och att skolbiblioteken själva kan använda alla fantastiska IKT-verktyg (eller om det ska kallas IT-verktyg, debatt pågår!) t.ex. Glogster, Voki, bloggar, Voicethread, AR, animoto, Google Sketchup, twitter och mycket annat. Kommer du med på nästa teachmeet?

Här är några förslag på webbplatser där du hittar mer info:

På twitter sök #TMframlar
Mikrobloggande på Todaysmeet http://todaysmeet.com/TeachMeetFL10
Facebook http://www.facebook.com/home.php?#!/pages/TeachMeet-Framtidens-Larande-2010/111746312194305?ref=ts
Artikel från Lärarnas nyheter

www.lararnasnyheter.se/teachmeet/2010/05/20/har-utbyts-tankar-ideer-webbadresser

Dokumentation från Teachmeets wiki: www.teachmeet.pbworks.com/TeachMeet-Framtidens-L%C3%A4rande-2010#Dokumentation
Kristina Alexandersson gör en bra sammanfattning av mötet på sin blogg:

www.kristinaalexanderson.se/?p=3057

Skolbibliotek och transliteracy

2010-05-19T10:53:00.002+02:00

Jag tycker att det här är en intressant slideshare kring transliteracy. Vad tänker du?Reading and Writing the World: School Libraries as Sponsors of Transliteracy

En presentations from Buffy Hamilton.

//Cecilia

Kommande studieresa till Åland 20-21 maj

2010-05-17T21:09:00.005+02:00

Om några dagar åker flertalet medlemmar i skolbibliotek öst på studieresa till Åland. På fredag väntar ett besök på Ytternäs skola där Elspeth Randelin framgångsrikt arbetar i skolans bibliotek. Finalen på dagen blir ett besök på stadsbiblioteket i Mariehamn.

Jag hittade en bra presentation som Randelin visade på den nordiska skolbiblioteks- konferensen på Hanaholmen, Esbo i september 2009.

Powerpoint Till Hanaholmen Septm 09

Förhoppningsvis återkommer vi med rapporter och reflexioner från studieresan.

//Cecilia

Gästblogg utanför Öst: Om Google Generation

2010-05-17T11:51:00.002+02:00

Undertecknad har varit mycket dålig på att blogga här på ÖstBloggen på senaste tid. Det beror inte på att jag har lite att säga eller saknar funderingar eller jobberfarenheter att dela med mig av... Tvärtom egentligen - på skolbiblioteket och utanför händer saker hela tiden värda att berätta och det är tur flera kollegor i Öst styrelse gärna bloggar både bra och tänkvärt (och lite mer regelbundet än jag)!

Däremot har jag passat på att gästblogga lite, närmare bestämt på den utmärkta pedagogbloggen som min kollega Kristina Alexandersson driver! Där finns många intressanta och högaktuella tankar direkt från skolans värld - och Kristina uppdaterar bloggen flera gånger om dagen så det gäller att hänga med.

På Kristinas blogg skriver jag om hur det kan vara att undervisa elever i informationssökning och lite om de svårigheter man kan stöta på, om begreppet Google generation och den bild många har av internet- och sökkunskaper mellan generationerna... Samt en del om elevers frågor och deras olika sökvägar och informationskompetens. Läs det gärna:

Om Google Generation och vår världsbild

The duckies invade Google

Yodel Anecdotal's photostream

Lässtimulans i en digital värld

2010-05-09T16:02:00.014+02:00

För några veckor sedan fick jag tips på en bok med titeln: Creating a Culture of Literacy: Programming Ideas for Elementary School Librarians. Författare är Anne Ruefle som också är verksam som skolbibliotekarie.
Jag blev nyfiken på boken och bestämde mig för att köpa och läsa boken. Med höga förväntningar tog jag mig an boken och hoppades på inspiration och nytänkande om läsning och literacy. Boken är en konkret redogörelse med tips på hur hela skolan kan involveras i olika läsprojekt och aktiviteter för att höja läsningens status och betydelse. Författaren ger en mängd olika förslag och koncept. Exempel på det är att ge eleverna varsin krita och be dem att skriva titeln på sin favoritbok på skolgården, anordna olika bokklubbar, litterära frukostar, bok och film och läsfestivaler för hela familjen. Jag fick ett par tips och tankar när jag läst färdigt men inte alls i den utsträckning som jag hoppats på.

För mig är läsning inte längre enbart kopplat till just boklig läsning. Det vidgade textbegreppet tar jag mig an mer och mer och jag inser att läsningen alltmer blir en interaktiv aktivitet där elevernas egna erfarenheter bör tas tillvara. Den gedigna bok som Ruefle skrivit saknar i mångt och mycket de perspektiven.

Via twitter fick jag härom dagen tips på ett blogginlägg skrivet av Kalle Magnusson. Han driver bloggen http://www.bokensframtid.se/ I blogginlägget "Med nya sätt att berätta följer nya berättelser" reflekterar och analyserar Kalle kring den tryckta bokens betydelser och framtid i en tid då digitaliserade texter blir allt vanligare. Kalle skriver "När boken digitaliseras och kan läsas på olika plattformar, när kommentarer och recensioner blir en del av läsupplevelsen, är boken inte längre en sak du köper – snarare en tjänst som du ansluter dig till. Det ger boken helt nya möjligheter." Läs hela inlägget här: http://www.bokensframtid.se/2010/05/med-nya-satt-att-beratta-foljer-nya-berattelser/

Blogginlägget ger mig mer inspiration och nytänkande kring hur jag ska bemöta eleverna och inspirera dem till läsning än vad Ruefles bok ger. Hur tänker ni kring det vidgade textbegreppet, den snabba digitala utvecklingen och lässtimulans? //Cecilia

Besök på Årets skolbibliotek

2010-05-02T21:43:00.028+02:00

I onsdags, 28/4, var Christer Holmqvist, Monika Staub Halling och jag (representanter i NSG:s jury för Årets skolbibliotek) i Staffanstorp och besökte Hagalidskolan där 2009 års vinnare av den utmärkelsen finns. Vi fick en heldag tillsammans med skolbibliotekarien Maria Heimer samt skolledarna Gert-Ingvar Karlsson och Petra Strandberg.

Maria berättade hur de tillsammans byggt upp skolbiblioteket. En stor anledning till det goda resultatet är dels att en grupp från skolan inkl. biträdande rektor deltog i Smile 2006 – 2008 (Skolbibliotekets möjligheter i lärandet för eleven) samt att Maria gått 2 kurser på Malmö Högskola i bibliotekskunskap, 30 hp.

Skolan har en arbetsplan för skolbiblioteket och dessutom en arbetsbeskrivning för skolbibliotekarien. Vi fick ta del av Marias arbete och diskuterade livligt kring utmaningar och svårigheter med en god skolbiblioteksverksamhet. Tiden gick väldigt fort!

Hagalidskolan är en 6-9 skola med ca 430 elever och ett av bibliotekets mål är att väcka läslusten hos dessa elever. Maria arbetar också med källkritik och informationssökning, alltid i anslutning till ett aktuellt arbetsområde. Hon försöker också samarbeta med lärarna på olika sätt bl. a. i SV, SO och NO.  Maria har startat bloggen Läsglädje där eleverna diskuterar böcker de läser. Till hösten ska eleverna kunna välja Bibliotek som elevens val, då ska man bl. a. läsa och diskutera litteratur på olika sätt.  Att skolbiblioteket är populärt märkte vi när Maria öppnade biblioteket efter lunchen och lokalen på kort tid var fylld med läs- och lånesugna elever.

Vi tyckte alla tre att Hagalidskolan levde upp till de förväntningar och förhoppningar vi haft när vi läste deras ansökan att bli Årets skolbibliotek och också gav dem utmärkelsen!

Hemresan blev seg, nedfallna kontaktledningar och signalfel medförde att vi blev ca 50 min försenade till Stockholm. Men det är en annan historia.